Forskning avslöjar att vi läser för långsamt, skumläser och missar information.
Ofta är texterna för korta och informationstäta. Resultatet är sämre läsförståelse.
Allt mer text läggs ut på nätet. Förhoppningen är att alla ska tillgodogöra sig den direkt på skärmen, samtidigt som forskning visar att vi har svårt att läsa elektroniska texter. Många upplever en tefloneffekt - informationen fastnar inte.
Lägre läshastighet minskar läsförståelsen och det finns ett tiotal förklaringar som bidrar till att du läser upp till 25 procent långsammare på skärm, jämfört med när du läser på papper.
Några exempel:
Den optimala läsvinkeln är 10-20 grader; det är därför du lyfter lite på tidningen eller lutar dig fram, när du sitter vid bordet och läser. En stationär dator har en vinkel på ungefär 85 grader. Det passar inte din hjärna.
Avståndet är längre när vi läser på skärm och det kompenseras med terminalglasögon.
Att skrolla till rätt rad kan ta tid och det drabbar snabba läsare mer än långsamma.
Din hjärna behöver bara en hundradels sekund för att läsa tre ord som finns i en mening. Om du tittar på dessa ord i en halv sekund får inte din hjärna mer information. För personer som har läsproblem tar det längre tid att läsa texten, men även för dem är det viktigt att försöka höja läshastigheten.
Forskning visar att hög läshastighet ökar koncentration, fokusering, motivation och förståelse. Med andra ord en positiv spiral. Om du läser för långsamt i förhållande till din kapacitet, minskar i stället din koncentration, fokusering, motivation och förståelse.
De flesta skumläser på skärm
I stället för att läsa texten ingående skummar de flesta skärmens text.. Förklaringen är att det är jobbigt att läsa på skärmen och att det många gånger finns ett överflöd av information.
Om du väljer att läsa en text mer ingående, är det ansträngande för ögonen. Din hjärna avlastar då ögonen och låter dem bara läsa de långa orden. Hjärnan vet av erfarenhet att det är de långa orden i texten som är betydelsebärande.
Att hjärnan hoppar över ord när du är trött, är en delförklaring till att du upptäcker ett förargligt ord, som inte skulle ha varit med i mejlet, först dagen efter att du skickade det.
En vanlig föreställning är att yngre har lättare för att läsa på skärm; de läser snabbt och förstår vad de läser. Men så är inte fallet.
I en vetenskaplig undersökning skulle en grupp datorvana studenter skumläsa texter. När de ökade sin läshastighet så att den endast motsvarade läshastigheten på papper, var de sämre på att ange rätt rubrik till den text de läst. De hade också svårare att ange textens huvudidé. Vid högre läshastigheter var resultatet ännu sämre.
Problemet vid skumläsning är att du som läsare - oavsett ålder - inte vet om du hoppar över något viktigt eller oviktigt i texten.
Det blir allt vanligare att texter som ska läsas i arbetet är på engelska - och att en hel koncerns intranät ska läsas på engelska av den svenska personalen.
Engelska som främmande språk fungerar 10-20 procent sämre när det gäller att ta in och använda kunskap, även för personer med hög utbildning och mycket goda kunskaper i engelska. Kreativiteten kan också påverkas negativt.
Det kan bero på att våra hjärnor använder olika delar för att hantera vårt modersmål och ett språk vi lär oss senare. Hjärnan har en associationsbalk som är en mycket värdefull tillgång när vi ska förstå och lära oss något samt när vi ska vara kreativa. Den används förmodligen inte i lika stor utsträckning när vi läser på engelska.
Med tanke på att det är besvärligt att läsa på skärm, kanske lösningen är att skriva korta texter? Många är de konsulter och kurser som förmedlat detta budskap. Och deras förklaring till att texterna ska vara korta är att läsarna ska slippa skrolla.
Sanningen är förstås att evolutionen inte tog ett skutt och att hjärnan ställde om till "korta texter". Vi berättar våra historier på i stort sett samma sätt som de gamla grekerna. Hjärnan kräver vissa välkända språkliga och berättartekniska element. De tar plats - och måste få göra det.
Korta texter är ofta för informationstäta. Texten komprimeras; tankeled hoppas över och textförfattarna utelämnar bindeord, som anger orsak och verkan. Resultatet blir i värsta fall text som är svårförståelig för "alla" utom avsändaren.
Textmoduler kan också vara en bov i dramat. De tvingar textförfattarna att skriva kort och det kan vara en anledning till att många har svårt att tillgodogöra sig textens budskap.
Den senaste tiden har kunskapen om människan och hjärnans betydelse i IT-samhället ökat markant. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete runt om i världen, vilket bland annat har resulterat i olika programvaror för ökad läshastighet och läsförståelse.
EU-kommissionen är en av de aktörer som har tagit viktiga beslut för att minska gapet mellan människa och dator.
Målet, att alla ska kunna läsa texter direkt på nätet, är bland annat en arbetsmiljö-, demokrati- och miljöfråga.
Ofta är texterna för korta och informationstäta. Resultatet är sämre läsförståelse.
Allt mer text läggs ut på nätet. Förhoppningen är att alla ska tillgodogöra sig den direkt på skärmen, samtidigt som forskning visar att vi har svårt att läsa elektroniska texter. Många upplever en tefloneffekt - informationen fastnar inte.
Lägre läshastighet minskar läsförståelsen och det finns ett tiotal förklaringar som bidrar till att du läser upp till 25 procent långsammare på skärm, jämfört med när du läser på papper.
Några exempel:
Den optimala läsvinkeln är 10-20 grader; det är därför du lyfter lite på tidningen eller lutar dig fram, när du sitter vid bordet och läser. En stationär dator har en vinkel på ungefär 85 grader. Det passar inte din hjärna.
Avståndet är längre när vi läser på skärm och det kompenseras med terminalglasögon.
Att skrolla till rätt rad kan ta tid och det drabbar snabba läsare mer än långsamma.
Din hjärna behöver bara en hundradels sekund för att läsa tre ord som finns i en mening. Om du tittar på dessa ord i en halv sekund får inte din hjärna mer information. För personer som har läsproblem tar det längre tid att läsa texten, men även för dem är det viktigt att försöka höja läshastigheten.
Forskning visar att hög läshastighet ökar koncentration, fokusering, motivation och förståelse. Med andra ord en positiv spiral. Om du läser för långsamt i förhållande till din kapacitet, minskar i stället din koncentration, fokusering, motivation och förståelse.
De flesta skumläser på skärm
I stället för att läsa texten ingående skummar de flesta skärmens text.. Förklaringen är att det är jobbigt att läsa på skärmen och att det många gånger finns ett överflöd av information.
Om du väljer att läsa en text mer ingående, är det ansträngande för ögonen. Din hjärna avlastar då ögonen och låter dem bara läsa de långa orden. Hjärnan vet av erfarenhet att det är de långa orden i texten som är betydelsebärande.
Att hjärnan hoppar över ord när du är trött, är en delförklaring till att du upptäcker ett förargligt ord, som inte skulle ha varit med i mejlet, först dagen efter att du skickade det.
En vanlig föreställning är att yngre har lättare för att läsa på skärm; de läser snabbt och förstår vad de läser. Men så är inte fallet.
I en vetenskaplig undersökning skulle en grupp datorvana studenter skumläsa texter. När de ökade sin läshastighet så att den endast motsvarade läshastigheten på papper, var de sämre på att ange rätt rubrik till den text de läst. De hade också svårare att ange textens huvudidé. Vid högre läshastigheter var resultatet ännu sämre.
Problemet vid skumläsning är att du som läsare - oavsett ålder - inte vet om du hoppar över något viktigt eller oviktigt i texten.
Det blir allt vanligare att texter som ska läsas i arbetet är på engelska - och att en hel koncerns intranät ska läsas på engelska av den svenska personalen.
Engelska som främmande språk fungerar 10-20 procent sämre när det gäller att ta in och använda kunskap, även för personer med hög utbildning och mycket goda kunskaper i engelska. Kreativiteten kan också påverkas negativt.
Det kan bero på att våra hjärnor använder olika delar för att hantera vårt modersmål och ett språk vi lär oss senare. Hjärnan har en associationsbalk som är en mycket värdefull tillgång när vi ska förstå och lära oss något samt när vi ska vara kreativa. Den används förmodligen inte i lika stor utsträckning när vi läser på engelska.
Med tanke på att det är besvärligt att läsa på skärm, kanske lösningen är att skriva korta texter? Många är de konsulter och kurser som förmedlat detta budskap. Och deras förklaring till att texterna ska vara korta är att läsarna ska slippa skrolla.
Sanningen är förstås att evolutionen inte tog ett skutt och att hjärnan ställde om till "korta texter". Vi berättar våra historier på i stort sett samma sätt som de gamla grekerna. Hjärnan kräver vissa välkända språkliga och berättartekniska element. De tar plats - och måste få göra det.
Korta texter är ofta för informationstäta. Texten komprimeras; tankeled hoppas över och textförfattarna utelämnar bindeord, som anger orsak och verkan. Resultatet blir i värsta fall text som är svårförståelig för "alla" utom avsändaren.
Textmoduler kan också vara en bov i dramat. De tvingar textförfattarna att skriva kort och det kan vara en anledning till att många har svårt att tillgodogöra sig textens budskap.
Den senaste tiden har kunskapen om människan och hjärnans betydelse i IT-samhället ökat markant. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete runt om i världen, vilket bland annat har resulterat i olika programvaror för ökad läshastighet och läsförståelse.
EU-kommissionen är en av de aktörer som har tagit viktiga beslut för att minska gapet mellan människa och dator.
Målet, att alla ska kunna läsa texter direkt på nätet, är bland annat en arbetsmiljö-, demokrati- och miljöfråga.
