Det är en slutsats som docent Åsa Löfström vid Umeå universitet drar i utredningen "Den könsuppdelade arbetsmarknaden" som hon gjort på uppdrag av regeringen. I dag överlämnade hon den till arbetslivsminister Hans Karlsson.
Åsa Löfström konstaterar att det enbart är unga kvinnors förtjänst att segregationen minskat då många sökt sig till mansdominerade yrken. Unga män väljer däremot ännu nästan enbart traditionellt manliga arbeten.
När hon jämfört förhållandena under åren -97 och -02 fann hon att andelen "könsbalanserade" yrken ökade från 15 till 20 procent.
- Medan vi gjort väldigt mycket för att kvinnor ska välja otraditionellt så har det gjorts väldigt lite för att unga män ska välja så, säger Åsa Löfström
Hon anser att samhället måste bejaka pojkars sociala intresse och se till att det finns manliga förebilder och mentorer. Ett alternativ kunde vara att de får gå "socialkurser" i likhet med de "teknikerkurser" som unga kvinnor råddes att gå i mitten av 80-talet.
Ett skäl till varför det är viktigt att få en mer jämlik arbetsmarknad är att det snart väntas uppstå arbetskraftsbrist, inte minst inom vård och omsorg då kvinnor i dag oftare satsar på en högskoleutbildning.
Åsa Löfström anser också att arbetsgivarnas sätt att rekrytera och befordra kvinnor och män borde granskas eftersom deras val försvårar möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv.
Hon menar också att man måste vara observant så att det inte sitter högutbildade kvinnor på nivåer där det räcker med gymnasiekompetens. Annars uppstår ett "högutbildat kvinnoproletariat", som hon säger.
- Eftersom så många kvinnor skaffar sig högre utbildning riskerar många att inte få arbetsuppgifter som motsvarar deras kvalifikationer. Många ska in, men kan arbetsmarknaden svälja dom? Det är viktigt att man undersöker, både för individens och samhällets skull..
Hon anser att den internationella uppfattningen att Sverige har världens mest könssegregerade arbetsmarknad är felaktig.
- Enligt statistiken tenderar länder med högre andel kvinnor på arbetsmarknaden att ha mer segregation. Men den enkla förklaringen är att det mesta omsorgsarbetet i länder som Grekland, Spanien och Italien ännu utförs av hemarbetande kvinnor.
ANITA TÄPP
Åsa Löfström konstaterar att det enbart är unga kvinnors förtjänst att segregationen minskat då många sökt sig till mansdominerade yrken. Unga män väljer däremot ännu nästan enbart traditionellt manliga arbeten.
När hon jämfört förhållandena under åren -97 och -02 fann hon att andelen "könsbalanserade" yrken ökade från 15 till 20 procent.
- Medan vi gjort väldigt mycket för att kvinnor ska välja otraditionellt så har det gjorts väldigt lite för att unga män ska välja så, säger Åsa Löfström
Hon anser att samhället måste bejaka pojkars sociala intresse och se till att det finns manliga förebilder och mentorer. Ett alternativ kunde vara att de får gå "socialkurser" i likhet med de "teknikerkurser" som unga kvinnor råddes att gå i mitten av 80-talet.
Ett skäl till varför det är viktigt att få en mer jämlik arbetsmarknad är att det snart väntas uppstå arbetskraftsbrist, inte minst inom vård och omsorg då kvinnor i dag oftare satsar på en högskoleutbildning.
Åsa Löfström anser också att arbetsgivarnas sätt att rekrytera och befordra kvinnor och män borde granskas eftersom deras val försvårar möjligheten till ett mer jämställt arbetsliv.
Hon menar också att man måste vara observant så att det inte sitter högutbildade kvinnor på nivåer där det räcker med gymnasiekompetens. Annars uppstår ett "högutbildat kvinnoproletariat", som hon säger.
- Eftersom så många kvinnor skaffar sig högre utbildning riskerar många att inte få arbetsuppgifter som motsvarar deras kvalifikationer. Många ska in, men kan arbetsmarknaden svälja dom? Det är viktigt att man undersöker, både för individens och samhällets skull..
Hon anser att den internationella uppfattningen att Sverige har världens mest könssegregerade arbetsmarknad är felaktig.
- Enligt statistiken tenderar länder med högre andel kvinnor på arbetsmarknaden att ha mer segregation. Men den enkla förklaringen är att det mesta omsorgsarbetet i länder som Grekland, Spanien och Italien ännu utförs av hemarbetande kvinnor.
ANITA TÄPP
