Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Stympat arbete med diskrimineringsdirektiv

EU-kommissionen planerar ett nytt direktiv mot diskriminering som bara ska omfatta funktionshinder. Diskriminering av andra skäl, som kön, ålder, etnicitet och sexuell läggning, har tagits bort ur arbetet.
Göran Jacobsson Publicerad 28 april 2008, kl 13:51

- Det är uppenbarligen en reträtt från kommissionens sida. Det är ett steg bakåt och visar att kommissionen backar för påtryckningar, säger Tommy Svensson, chef för fackens Brysselkontor.

Han vill vara försiktig i sina uttalanden, eftersom uppgifterna i stor utsträckning bygger på läckor från kommissionens arbete. Tommy Svensson förklarar dock att socialkonservativa grupper, i första hand i Tyskland, fått kommissionen att backa och bara arbeta med diskrimineringsförbud när det gäller funktionshindrade.

Ursprungligen handlade arbetet om att skapa ett generellt diskrimineringsdirektiv, som skulle omfatta mer än de tidigare direktiven om diskriminering. Det nya direktivet ska vara en del av det sociala paket som kommissionen ska lägga fram i slutet av juni. Det ska omfatta en lång rad regler vid sidan om dem som behandlar marknaden. Inom EU handlar det sociala om allt från arbetstagares rättigheter, företagsråd till konsumentskydd.

Sedan tidigare finns ett allmänt direktiv som förbjuder diskriminering på grund av ras och etnicitet. I arbetslivet finns EU-direktiv som förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning, ålder, funktionshinder och religion. I ett särskilt direktiv är könsdiskriminering förbjudet. Tanken med det nya direktivet var ursprunligen att ersätta de tidigare diskrimineringsdirektiven med ett mer allomfattande.

Tommy Svensson kan inte säga vad ett nytt diskrimineringsdirektiv som bara tar upp funktionshinder skulle få för betydelse i Sverige. Det beror på utformningen. EU-regler är ofta minimiregler som länderna kan utveckla.

Kommissionen har fått kritik från bland annat företrädare för homosexuella och från Europafacket. Den svenska kommissionären Margot Wallström har givit sitt stöd till kritikerna.

- Än är inget beslutat. Vi får se om kommissionen lyssnar på kritikerna, säger Tommy Svensson.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.