Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Stridsvilja på radio och TV

Publicerad

Stridsvilja på radio och TV

Klockan 16 i tisdags stod SIF:s radioklubb i Stockholm utanför portarna till radiohuset och delade ut blockadkarameller. Efter två dagar är stridsviljan hos medlemmarna på Sveriges radio och television stark.

Inget löneavtal och arbetsgivarens krav på ett förändrat och, enligt SIF, försämrat kollektivavtal ligger till grund för blockaden mot övertid och visstidsanställningar. Vissa radio- och tv-anställda har så kallad verksamhetsanpassad arbetstid, vilket ger ökad flexibilitet både för anställda och arbetsgivare, men även mycket obekväm arbetstid och övertid. Arbetsgivarna har i förhandlingar ställt ännu högre krav på flexibilitet och större möjligheter att förlägga arbetstiden friare. Blockaden är en åtgärd man hoppas ska kännas för arbetsgivaren.
- Vi vet ju att mycket av verksamheten är uppbyggd på övertid, säger radioklubbens ordförande Anna-Kajsa Nilsdotter-Swärd.
På tv-sidan är situationen densamma.
- Det här är en mjuk åtgärd, men produktionen går inte runt med ordinarie arbetstidl, säger tv-klubbens Tommy Eklund.
De är överens om att reaktionerna bland medlemmarna varit uteslutande positiva. Den största osäkerheten har legat i hur man ska hinna klart sitt arbete, vilket bekräftar det stora övertidsuttaget.
- Jag önskar att cheferna insåg att de har världens lojalaste personal. Den första reaktionen vid varslet var sändningarna och lyssnarna. Nästan alla älskar det här jobbet, men det är inte så kul att vi vill jobba dygnet runt, säger Anna-Kajsa Nilsdotter-Swärd.

Fakta:

Det finns tre arbetstidsavtal för radio- och tv-anställda; kontorstid, verksamhetsanpassad tid och vaktlista, där arbetstiden kan förläggas till dygnets alla timmar under årets alla dagar oberoende av helger. Nuvarande kollektivavtal säger att en anställd med verksamhetsanpassad arbetstid inte får jobba mer än elva nätter per fyraveckorsperiod eller mer än 14 timmar i sträck. De kan beordras att jobba på vilken som helst av årets alla dagar. Medellönen för SIF:s medlemmar på radiosidan är cirka 16 500, på tv cirka 18 300.

Medlemsröster:

Gönenç Ertem-Kurtiz, journalist:
- Det är skamligt att vi fortfarande inte har ett löneavtal. Arbetsgivaren säger att vi måste ha ett nytt modernt kollektivavtal, men de har inte kunnat bevisa att det nuvarande är ett hinder för verksamheten. Jag förstår inte deras argument.

Helena Sandgren, servicetekniker radio:
- Jag tror inte att jag kommer att märka av blockaden, men jag håller med facket. Det är viktigt med arbetstiden.

Margareta Magnusson, receptionist:
- Det är viktiga saker vi kämpar för. Det finns så många andra saker man inte rår över, beslut som kommer uppifrån. Övertid ska kompenseras, folk jobbar ihjäl sig ändå. Jag ser ju hur de jobbar här i tv-huset.

Per-Erik Rosén, servicetekniker:
- Jag har kvar kontorstiden. Jag skulle aldrig sälja mig till företaget på det viset. Det är inte värt det. Det här handlar inte bara om radio utan om hela samhället. Det krävs för mycket av dem som jobbar när man egentligen behöver anställa fler.

Christer Önnermark, servicetekniker:
- Det här är onödigt. Man har haft så lång tid på sig att lösa det. Jag är lyckligt lottad och har kontorsarbetstid.

Alberico Lecchini, journalist:
- Arbetsgivaren har knutit ihop löneförhandlingarna med kollektivavtalet För att vi ska få ett nytt löneavtal måste vi acceptera deras krav på försämringar. Det är skamligt att man använder sig av de här metoderna. Nu ger vi arbetsgivaren en chans att tänka om. Det är en stegvis process, vi skramlar med vapnen.

Mona Carlson, grafisk formgivare:
- Vi är verkligen beredda att ta strid för det här. Vi måste behålla våra skyddsregler.

LINDA SVENSSON © SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.