Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Strejken i Fränsta: Ministern ger inget besked
I dag meddelade Unionen att den långa strejken vid callcentret i Fränsta blåses av på lördag. I dag diskuterades också det statliga etableringsbidraget, som även ägaren till det aktuella callcentret har fått, i Riksdagen. Men på frågan om hon kommer se till att bidraget blir villkorat så att det bara går till arbetsgivare som har kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor gav näringsmininster Annie Lööf inget svar.
Att Unionen nu blåser av den drygt två månader långa strejken beror på att verksamheten är nedlagd och de strejkande medlemmarnas uppsägningstid löper ut i morgon.
Trots att de fick en lön på 85 kronor i timmen och bland annat saknade sjuklön och de flesta försäkringar fick callcentrets ägare beviljat drygt en miljon kronor i statligt etableringsbidrag.
Innan strejken var ett faktum hann ägaren, finansbolaget Peak Partners i Stockholm, plocka ut drygt 400 000 kronor.
Dessa krävs nu tillbaka. Men strejken har ändå satt ljus på att även oseriösa arbetsgivare kan få bidraget. Det har också lett till en debatt om varför det statliga etableringsbidraget, i likhet med det statliga anställningsstödet, inte är villkorat med att personalen ska ha kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor.
I ett pressmeddelande skriver Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg så här om de strejkande i Fränsta:
- De har visat att det finns brister på arbetsmarknaden som vi måste ta itu med. De har också visat att vi har en otillräcklig och inkonsekvent lagstiftning, som innebär att skattepengar kan användas till att stödja företag där medarbetarna saknar anständiga arbetsvillkor. Det måste ändras.
Det ligger i linje med vad vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt framförde när han mötte näringsmininistern Annie Lööf (C) vid en riksdagsdebatt, till följd av en interpellation som Ali Esbati (v) skrivit. Frågan var om näringsministern planerar att göra något för att se över policyn vid utdelning av etableringsbidrag och liknande från olika statliga myndigheter och organ, så att krav på kollektivavtal blir självklart.
Annie Lööf sa att hon anser att de strejkande i Fränsta gjort helt rätt och att arbetsgivaren brustit i sitt ansvar.
Men vad gäller de olika villkoren för de statliga bidragen konstaterade hon bara att det så kallade statliga etableringsbidraget ska användas till fysiska investeringar och då krävs inget kollektivavtal medan däremot det statliga anställningsbidraget ju gäller anställda och då krävs kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor, vilket hon tycker är viktigt och bra.
Jonas Sjöstedt replikerade detta med att säga:
- Men någon ska ju också jobba i lokalerna, därför är det rätt att ställa det kravet också när det gäller etableringsbidraget.
Något svar på frågan om näringsministern kommer att se till att etableringsbidraget villkoras så att företag som får bidraget ska ha kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor för personalen fick han dock inte.
Fotnot: Det som ofta kallas statligt etableringsbidrag heter egentligen företagsstöd.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
