Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Stora luckor i diskrimineringslagen
Få fall av diskriminering som anmäls kommer till prövning. Är det dags att testa nya metoder i kampen mot särbehandling? Det diskuterades under ett seminarium som RFSL och feministiskt initiativ arrangerade under tisdagen, i samband med Pride.
Diskrimineringslagen förbjuder missgynnande som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Men är lagstiftningen det främsta medlet för att motverka särbehandling i vardagen?
- Lagstiftningen är i grunden bra, men vi ser problem i tillämpningen. Till exempel har DO för få resurser och driver nu endast ärenden som kan vara vägledande eller har en strategisk betydelse. Det är väldigt liten chans att få sitt fall prövat, sade Ulrika Westerlund, förbundsordförande på RFSL.
Lagen säger att till exempel arbetsgivare ska arbeta förebyggande mot diskriminering, men det förekommer sällan och det finns ingen kontrollfunktion.
- Det finns en falsk trygghet i lagstiftningen. Ett krav för att ett ärende
ska leda till en dom är att man som anmälare själv tillhör den grupp som blir utsatt för diskriminering. Man kan då till exempel aldrig anmäla en rasistisk chef om det inte är man själv som utsätts för trakasserierna, sade Sissela Nordling Blanco, talesperson för Feministiskt initiativ.
Att det finns luckor i lagen var paneldeltagarna ense om. Även att man bör lägga mer energi på det förebyggande arbetet.
- Det går inte att skapa en rättsäker lagstiftning som täcker in alla dem som känner sig diskriminerade. Vi måste titta på värderingar vi har i samhället, hur skapar vi strukturer som stänger människor ute och hur kan vi jobba för att få bort dem, sade Hanna Wagenius, ordförande i Centerpartiets ungdomsförbund, CUF.
Att införa ett större genus- och antirasistiskt perspektiv redan i de lägre utbildningarna var ett förslag. Likaså en önskan om att Diskrimineringsombudsmannen ska fokusera mer på sitt opinionsbildande uppdrag och höras i debatten.
- Slutligen handlar det också om att våga diskutera sina egna fördomar och fundera på varför man har dem, sade Hanna Wagenius.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
