- Det var lite förvånande. Man kan tycka att FoU är en så stor fast kostnad att det vore säkrare för de stora företagen som kan slå ut det på en lång produktionsserie. Men vår undersökning visar att det är de mindre företagen som satsar mest, proportionerligt, säger Patrik Gustavsson, doktor i nationalekonomi.
Han och hans kollega Andreas Poldahl har för Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning, FIEF, undersökt hur samtliga tillverkningsföretag i Sverige med minst 50 anställda har prioriterat FoU, och vilka faktorer som spelar in.
Graden av konkurrens är en viktig beståndsdel, liksom information och kunskap.
- Viktiga kanaler för kunskapsöverföring är till exempel företagens export. Genom handel med en annan marknad får man ett positivt informationsutbyte, säger Patrik Gustavsson.
- Koncerntillhörighet har också stor betydelse för FoU. Man påverkas av sina syskonföretag om man jobbar i en koncern där andra bolag är kunskaps- och FoU-intensiva. Där ser vi ett starkt samband.
Men trots att Sverige kan sägas leda forskningsligan och att arbetskraften är relativt högutbildad har det inte gett förväntat resultat vad gäller ekonomisk tillväxt och inkomster. Det brukar kallas "den svenska paradoxen".
En förklaring kan vara att multinationella företag utför FoU i Sverige medan den högförädlande produktionen förläggs till andra länder, skriver Patrik Gustavsson i Finansdepartementets långtidsutredning. En annan förklaring till glappet mellan insatser och resultat finns i det svenska näringslivsklimatet. Jämfört med exempelvis Finland, som liknar Sverige i mycket, har Sverige inte satsat lika hårt på att samordna tillväxtpolitiken. I Finland finns STPC, ett forskningsråd med statsministern som ordförande och med bred representation från bland annat näringsliv och fackföreningar. Gruppen har bred förankring och, till skillnad från sin närmaste svenska motsvarighet, Institutet för Tillväxtpolitiska Studier - ITPS, möjlighet att verka inom alla politiska områden.
- Det kan vara en bidragande orsak till Finlands relativt starka ekonomiska tillväxt under senare år, och även till att finska företagsledare i jämförelse med sina svenska kollegor har en betydligt mer positiv uppfattning om landets näringslivsklimat, säger Patrik Gustavsson.
LINDA SVENSSON