Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Stor konkurrens leder till mindre forskning

Där det råder stor konkurrens hamnar forskning och utveckling (FoU) på undantag. Det anses som en för osäker investering, visar en undersökning.
Publicerad
1999 omsatte svensk tillverkningsindustri 40 miljarder kronor på forskning och utveckling. Landets totala FoU-utgifter utgör nästan fyra procent av BNP. Det gör Sverige till det land som satsar mest i världen per invånare. Och det är de mindre företagen som leder investeringarna.
- Det var lite förvånande. Man kan tycka att FoU är en så stor fast kostnad att det vore säkrare för de stora företagen som kan slå ut det på en lång produktionsserie. Men vår undersökning visar att det är de mindre företagen som satsar mest, proportionerligt, säger Patrik Gustavsson, doktor i nationalekonomi.
Han och hans kollega Andreas Poldahl har för Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning, FIEF, undersökt hur samtliga tillverkningsföretag i Sverige med minst 50 anställda har prioriterat FoU, och vilka faktorer som spelar in.
Graden av konkurrens är en viktig beståndsdel, liksom information och kunskap.
- Viktiga kanaler för kunskapsöverföring är till exempel företagens export. Genom handel med en annan marknad får man ett positivt informationsutbyte, säger Patrik Gustavsson.
- Koncerntillhörighet har också stor betydelse för FoU. Man påverkas av sina syskonföretag om man jobbar i en koncern där andra bolag är kunskaps- och FoU-intensiva. Där ser vi ett starkt samband.
Men trots att Sverige kan sägas leda forskningsligan och att arbetskraften är relativt högutbildad har det inte gett förväntat resultat vad gäller ekonomisk tillväxt och inkomster. Det brukar kallas "den svenska paradoxen".
En förklaring kan vara att multinationella företag utför FoU i Sverige medan den högförädlande produktionen förläggs till andra länder, skriver Patrik Gustavsson i Finansdepartementets långtidsutredning. En annan förklaring till glappet mellan insatser och resultat finns i det svenska näringslivsklimatet. Jämfört med exempelvis Finland, som liknar Sverige i mycket, har Sverige inte satsat lika hårt på att samordna tillväxtpolitiken. I Finland finns STPC, ett forskningsråd med statsministern som ordförande och med bred representation från bland annat näringsliv och fackföreningar. Gruppen har bred förankring och, till skillnad från sin närmaste svenska motsvarighet, Institutet för Tillväxtpolitiska Studier - ITPS, möjlighet att verka inom alla politiska områden.
- Det kan vara en bidragande orsak till Finlands relativt starka ekonomiska tillväxt under senare år, och även till att finska företagsledare i jämförelse med sina svenska kollegor har en betydligt mer positiv uppfattning om landets näringslivsklimat, säger Patrik Gustavsson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.