Kostråden, som utvecklas tillsammans med representanter för facken och arbetsgivarna, är tänkta att vara ett stöd för bland annat ledningsgrupper, personalansvariga och företagshälsovården men riktar sig också till restauranger och konferensanläggningar.
- Lunchmaten betyder mycket för hur vi mår, fungerar och presterar på arbetsplatsen, och bör vara en del av arbetsgivarens hälsofrämjande arbete. Och ett mål med kostråden är att det ska bli enkelt att välja bra mat på jobbet, säger Ulf Bohman, projektledare på Livsmedelsverket.
- Men det handlar också om kulturen på arbetsplatsen. Om man kan gå ifrån och äta i lugn och ro eller om man äter stående eller gående. Sedan handlar det också om vilka andra energiintag som finns på jobbet, som vilka sorts drycker och annat som finns i automaten.
Ulf Bohman pekar på att maten ofta har en mindre betydelse på arbetsplatsen.
- På vissa ställen har man gjort verkligt bra satsningar men generellt finns inget bra utbud även om man satsat mycket på friskvård i övrigt.
På 80-talet betalade varken arbetsgivare eller anställda skatt för lunchkuponger. Borde de skattesubventioneras igen?-Livsmedelsverket har lagt fram att näringsriktig mat skulle kunna subventioneras som ett tänkbart förslag. Men vi jobbar inte aktivt för det, lobbar eller så.
Flera undersökningar har visat att maten på lunchrestaurangerna är väldigt fet.
- Min känsla är att det har blivit lite bättre, åtminstone vad gäller de stora restaurangkedjorna, där alla nu jobbar aktivt med högre eller mindre ambitioner, mycket beroende på att stora arbetsgivare kräver mer hälsosam mat.
- Ett exempel är Volvo Lastvagnar som nu håller på med en stor upphandling och då verkligen vill veta vad de får för lunchmat.
ANITA TÄPP
Läs mer om lunchmaten:
En nyttig lunch leder inte till onyttig middag