Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Statliga kostråd ska ge bättre lunchmat

I september ska Livsmedelsverket ge ut kostråd till stöd för arbetsgivare, fack och restauranger i förhoppning om att anställda ska kunna äta en nyttig och näringsrik lunch i lugn och ro.<br />
Publicerad
Kostråden, som utvecklas tillsammans med representanter för facken och arbetsgivarna, är tänkta att vara ett stöd för bland annat ledningsgrupper, personalansvariga och företagshälsovården men riktar sig också till restauranger och konferensanläggningar.
- Lunchmaten betyder mycket för hur vi mår, fungerar och presterar på arbetsplatsen, och bör vara en del av arbetsgivarens hälsofrämjande arbete. Och ett mål med kostråden är att det ska bli enkelt att välja bra mat på jobbet, säger Ulf Bohman, projektledare på Livsmedelsverket.
- Men det handlar också om kulturen på arbetsplatsen. Om man kan gå ifrån och äta i lugn och ro eller om man äter stående eller gående. Sedan handlar det också om vilka andra energiintag som finns på jobbet, som vilka sorts drycker och annat som finns i automaten.
Ulf Bohman pekar på att maten ofta har en mindre betydelse på arbetsplatsen.
- På vissa ställen har man gjort verkligt bra satsningar men generellt finns inget bra utbud även om man satsat mycket på friskvård i övrigt.
På 80-talet betalade varken arbetsgivare eller anställda skatt för lunchkuponger. Borde de skattesubventioneras igen?
-Livsmedelsverket har lagt fram att näringsriktig mat skulle kunna subventioneras som ett tänkbart förslag. Men vi jobbar inte aktivt för det, lobbar eller så.
Flera undersökningar har visat att maten på lunchrestaurangerna är väldigt fet.
- Min känsla är att det har blivit lite bättre, åtminstone vad gäller de stora restaurangkedjorna, där alla nu jobbar aktivt med högre eller mindre ambitioner, mycket beroende på att stora arbetsgivare kräver mer hälsosam mat.
- Ett exempel är Volvo Lastvagnar som nu håller på med en stor upphandling och då verkligen vill veta vad de får för lunchmat.

ANITA TÄPP

Läs mer om lunchmaten: En nyttig lunch leder inte till onyttig middag






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.