Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Staten dumpar löner

Den utländska arbetskraften på stora anläggningsbyggen tjänar 55-80 procent av vad svenskar på samma arbetsplatser tjänar. Och det är staten, i form av Vägverket och Banverket, som pressar ner förtjänsten för dem som kommer från andra länder.
Göran Jacobsson Publicerad 12 augusti 2010, kl 11:16

Det framgår av en rapport som LO sammanställt. Den bygger på uppgifter från tre stora projekt: Citytunneln i Malmö samt Citybanan och Norra Länken i Stockholm.

- Det är våra skattepengar det handlar om och jag vill att pengarna ska hamna hos hederliga företag. Vi i Sverige har råd att betala vad det kostar och vi behöver inte slava ut människor från andra länder, säger Jan Eliasson, ombudsman på Unionen i Västerås.

För honom är frågor som rör offentlig upphandling viktiga. Han vill se en ändring av lagen. Han är osäker på hur en sådan ändring ska vara, men tänker sig att upphandlarna ska vara tvungna att göra vissa kontroller av företagen som anlitas. Däremot tror han att det kan vara svårt att ställa krav på kollektivavtal vid en upphandling.

- Det ska i alla fall vara så att staten, kommunerna och landstingen inte ska bidra till att pressa villkoren för de anställda som ska göra jobbet, säger Jan Eliasson.

LO-rapporten har utarbetats under ett år. Den bygger bland annat på uppgifter från Byggnads och Seko och på intervjuer med anläggningsarbetare både i Sverige och i Polen.

Genomgående är att Banverket och Vägverket pressat priserna när de upphandlat de stora infrastrukturprojekten. Det är stora och kända företag som Bilfinger Berger, NCC, Skanska och Veidekke som rott hem kontrakten. Dessa har i sin tur vältrat över de pressade priserna på sina underentreprenörer.

Resultatet är att 45 procent av de anställda i de tre projekten är skattskyldiga i andra länder än Sverige. En stor del av dem kommer från polska bemanningsföretag eller företag baserade i Irland men med polska anställda. De tjänar mellan 55 och 80 procent av vad de svenska anläggningsarbetarna får.

Missförhållandena bland de utländska anställda är många. Trots att många omfattas av kollektivavtal är det inte ovanligt att lönerna ligger under avtalets bestämmelser. Lönebesked kan saknas. Övertiden kan vara både obetald och olaglig till sin omfattning.

Rapporten diskuterades på ett seminarium häromdagen. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin betonade att det inte handlar om att facket på något vis vänder sig mot den utländska arbetskraften - istället handlar det om att kräva lika behandling och lika villkor.

Byggnads ordförande Hans Tilly var glad att fler börjat se problemen och han pekade på att arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv stöttat utvecklingen med sämre villkor för utländsk arbetskraft bland annat genom att betala lettiska byggföretagets kostnader för att stämma Byggnads till EU:s domstol.

Transports Martin Viredius berättade om dumpade villkor för utländska förare av dragbilar och sa att 90 procent av dem som hämtar gods från Göteborgs hamn på nätterna kommer från något annat land.

Den socialdemokratiska riksdagsmannen Sven-Erik Österberg pratade om att Sverige behöver tuffa till sig och att socialdemokraterna vill ta rejäla tag mot den sociala dumpingen.

Unionens ombudsman Jan Eliasson vill lyfta frågor om offentlig upphandling inför valet om en dryg månad.

- Vi borde fråga oss: Vilket slags samhälle vill vi ha? Vad ska vi använda våra skattepengar till? Vilka företag ska vi stödja med skattepengarna?

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.