Temat för Socialförsäkringsboken 2005 är att belysa skillnader mellan svenskfödda och olika grupper av utrikesfödda.
- För Sverige är det 5 procent som står utanför sjukförsäkringen, och det gäller främst personer som studerar. För många andra länder är det betydligt högre, sa Joakim Söderberg från Försäkringskassan på presskonferensen.
Av invandrarna från både Nordamerika och Mellanöstern stod drygt var fjärde utanför. Situationen skiljer sig åt mellan olika grupper. Motsvarande siffra för personer födda i Sydamerika var 14 procent.
Trots risken att stigmatisera vissa grupper anser författarna det motiverat att undersöka hur utlandsfödda skiljer sig från övriga befolkningen. För att kunna diskutera orsakerna måste man först få fram underlag, menar de. Svårigheten att få jobb för utrikesfödda tros vara den viktigaste faktorn.
I statistiken redovisas inte utlandsfödda som en gemensam grupp, utan har delats upp efter olika områden.
- Vi ville inte hamna i fällan med inrikes och utrikes födda som ställs mot varandra, sa Nelly Kopola från Försäkringskassan.
Personer födda i Sverige var i genomsnitt sjukskrivna knappt 20 dagar per år. Personer födda i Turkiet hade flest sjukdagar - 40 per år. När invandrare är borta från jobbet får de dock i snitt betydligt mindre i ersättning än svenskfödda. Till exempel fick 64 procent av mammorna från Afrika söder om Sahara bara grundersättningen när de var hemma med sjukt barn.
Kulturtidsskriften Gringos chefredaktör Zanyar Adami var inbjuden för att kommentera.
- Arbetsgivarna får nu via media veta att invandrare är både sjuka och kriminella. Vem vill anställa såna personer? Denna förenkling är inte bra.
- Det räcker inte med siffrorna utan man måste ta fram en modell om vad de beror på också. Jag tror att det vi ska ta med oss är att diskriminering existerar, sa Zanyar Adami.
Försäkringskassan vet sedan länge att klass, ekonomi och bostadsort är viktigare parametrar än ursprung. Flera seminariedeltagare ifrågasatte vitsen med att studera just invandrare.

JÖRAN LINDEBERG