Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Slopad övertid skulle kunna ge 120 000 jobb

Samtidigt som arbetslösheten stiger jobbar vi allt mer övertid. På sikt kan det leda till ny ökad ohälsa och fler sjukskrivningar, varnar experterna.
Niklas Hallstedt Publicerad 28 maj 2013, kl 11:58

I fjol jobbade vi 4,6 miljoner timmar övertid per vecka, visar en TCO-rapport. Beroende på hur man räknar motsvarar det mellan 117 000 och 150 000 heltidsjobb.

Även ny SCB-statistik visar att övertidsarbetet, särskilt det obetalda, fortsätter att öka. Under årets första kvartal ökade antalet övertidstimmar utan ersättning för tredje kvartalet i rad.

Åt samma håll går arbetslöshetssiffrorna. I dag är cirka 440 000 personer arbetslösa.

För arbetsgivarens del ger obetald övertid ökad flexibilitet, det går att öka produktionen utan att nyanställa. För de anställda betyder det extra pengar i plånboken.

Men långtifrån alltid. Bland tjänstemännen i privat sektor är en stor del av övertiden obetald. För TCO-medlemmarna gäller det cirka en tredjedel av övertiden. I offentlig sektor är andelen obetald övertid betydligt lägre.

Att många privatanställda tjänstemän har avtalat bort sin övertidsersättning, och i stället fått en extra semestervecka och ett mindre lönepåslag, är en delförklaring.

- Det beror inte bara på det, men det ingår. Skillnaden mellan privat och offentlig sektor är bestickande, säger Mats Essemyr, utredare på TCO, som inte anser att det största problemet med övertidsberget är att det "försvinner" nya jobb. I stället pekar han på hälsoproblemen.

- Det genererar det vi kallar för det gränslösa arbetet. Det här skapar grund för problem med hälsa och arbetsmiljö. Övertiden blir en del av den ordinarie arbetstiden för tjänstemannagrupper. Så var det inte tänkt med övertidsreglerna. Man skulle nyanställa när det fanns permanent efterfrågeökning, men det dröjer länge och längre innan företagen nyanställer.

Daniel Gullstrand, utredare på Unionen, tror för sin del att den obetalda övertiden är ännu större än vad som syns i siffrorna.

- Det grundar jag på att många har avtalat bort sin övertidsersättning, samtidigt som jag vet att de som gjort det jobbar mer övertid än de som inte har avtalat bort den.

Bakom utvecklingen ser han allt mer slimmade organisationer i kombination med att ansvaret flyttats ned på individen.

- Man känner stor lojalitet med sin arbetsgivare och ställer upp på övertid. Jag tror att vi kommer att se effekterna på sikt. Arbetstidens längd påverkar hälsan, redan nu är den psykiska ohälsan den vanligaste orsaken till sjukskrivningar.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.