Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Slåss, fly eller spela död - så hanterar du julstressen

Har du plötsligt lust att byta partner, hyra ut barnen, sparka en kollega på smalbenet och slå chefen på käften? Det kan faktiskt vara helt normalt i dessa tider. Men det finns andra sätt att hantera julstressen.
Anita Täpp Publicerad 14 december 2010, kl 15:05

Med bara en dryg vecka kvar till julafton är det inte konstigt att många känner sig extra stressade just nu. Inte nog med allt som behöver fixas innan julfirandet kan dra igång där hemma. Ofta har man också extra mycket att göra på jobbet innan man kan ta ledigt.

När det är så här pressat uppstår konflikter lättare . Det behövs inte så mycket för att känslorna ska svalla, vilket också kan vara utmattande.

- När vi ställs inför höga krav, så får vi också lägre irritationströskel, och överreagerar lättare. Och det första vi ger oss på då är de vi har omkring oss, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Enligt en undersökning från förra året känner sig nästan åtta av tio svenskar stressade inför julen. Värst är det bland kvinnorna, där fyra av tio uppgav att de kände sig stressade eller mycket stressade, medan bara hälften så många män upplevde samma sak. När det gäller julfirandet tycks vi alltså vara långt ifrån jämlika.

Vad händer i kroppen när vi blir så här stressade?

- Det som reglerar humöret i hjärnan varvar upp och börjar dra igång det så kallade autonoma systemet, som styr hjärtat, blodtrycket och så vidare. Om man varvar upp så reagerar man exempelvis genom att hjärtat slår fortare, och då varvar man upp ännu mer på grund av det. Så det blir alltså som en ond cirkel, säger Torbjörn Åkerstedt.

- Sedan utsöndras stresshormoner som cortisol, som behövdes redan när vi skulle försvara oss i djungeln. Man behöver mer energi och börjar svettas. Det handlar om grundläggande biologiska funktioner som behövts för att vi ska kunna överleva, där kroppen reagerar på stress genom att förbereda sig på en kamp- eller flyktsituation. Och så reagerar vi alltså än i dag, även om det inte är så tidsenligt. Alternativet skulle vara att spela död, det vill säga att man slutar bry sig och blir deprimerad.

Vad kan man göra för att bli mindre stressad?

- I grunden handlar det om att skära ner kraven på sig själv och inte heller överreagera på andras krav. Man kan försöka tänka på att ALLT kanske inte är så viktigt att göra på en gång, man kan kanske göra en del senare i stället. Annars bidrar man till sin stressreaktion.

- I det här ingår kanske att lämna över en del till andra. Men risken är att man då måste övervaka vad andra gör, så att de gör rätt, vilket ju också är stressande. Då blir man kanske ändå bara förbannad och stressad därför att de inte gör som man vill.

- Sen är det ju inte heller säkert att resten av familjen eller kollegorna uppskattar att man försöker lägga på dem saker, det kräver en relativ samstämmighet.

- Och man kan ju också ha en chef som kräver att allt ska vara klart innan man går på julledighet.

Hur undviker man att dra igång konflikter?

- Allt är så klart lättare sagt än gjort. Men att räkna till tio och inte gå ut med en omedelbar reaktion är klokt. 

- Sedan får man försöka ha överseende med kollegor och andra som brusar upp. Att svara vänligt på en provokation kan ha en fantastisk effekt, om man klarar av att göra det.

Fakta

Torbjörns tips mot julstressen:

  • Försök gå undan och fokusera på något annat samtidigt som du andas lugnt en stund.
  • Räkna till tio innan du brusar upp mot någon i omgivningen.
  • Träna på att tacka nej, både till dina egna och andras krav, så att du inte gör saker som du egentligen inte orkar med.
  • Ta en promenad eller motionera på annat sätt en gång varje dag.
  • Ta ett varmt bad.

Har du egna tips på hur man kan hantera stressen? Dela med dig i kommentarsfältet nedan.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.