Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Skattesmäll för Vodafone

Skattemyndigheten fick inte granska tjänstemobilerna. Men nu skönstaxeras Vodafone för de anställdas mobilringande.
Publicerad
Vodafone har konsekvent vägrat att lämna ut samtalslistor till skattemyndigheten. En dom i länsrätten gav företaget rätt och menade att en sådan kontroll skulle vara integritetskränkande.
Nu har regionskattekontoret i Växjö i stället valt att skönstaxera Vodafone. Skattemyndigheten uppskattar att de anställda använder tjänstemobilen privat för 4 200 kronor om året. Effekten blir att företaget måste betala arbetsgivaravgifter på 2,8 miljoner för åren 1999 och 2000. Dessutom åker företaget på ett skattetillägg på en halv miljon.
De anställda på Vodafone behöver dock inte skatta för förmånen.
- Vår avsikt har aldrig varit att klämma åt de anställda. Det är deras arbetsgivare som har dåliga rutiner. Ansvaret är företagets. Dessutom skulle vi inte heller kunna göra någon rättvis uppskattning av hur mycket var och en ringer, säger Olof Elmquist, revisionsledare vid skattemyndigheten i Stockholm.
Ett exempel på fungerande rutiner kan vara när de anställda i efterhand får uppge vilka samtal som har varit privata och kostnaden för dessa dras från deras lön.
Enligt Olof Elmquist är Vodafonefallet inte del i någon kampanj för att komma åt privatringandet på tjänstemobilen, utan snarare en del i de vanliga skattekontrollerna. Vodafone är inte heller det första företaget som får sitt mobilanvändande granskat.
- Normalt sett får man underlag från företaget man kontrollerar. När det gäller stora företag är det synnerligen ovanligt att de inte lämnar ut uppgifter.
Thomas Gunnarsson, skatteansvarig på Vodafone, är kritisk till skattemyndighetens beslut.
- De här siffrorna är gripna ur luften. De bygger på att Vodafones anställda saknar privata telefoner och använder tjänstetelefonerna i stället.
Dessutom, påpekar han, har Vodafone en skriftlig policy för telefonerandet. Anställda som använder mobilen privat efter arbetstid ska slå ett särskilt prefix. De får sedan en faktura på beloppet.
Vodafone kommer att överklaga skönstaxeringen.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.