- Det vi ser i dag, för Sifs del, är inte i första hand att man inte kan avsluta sin examen, utan får svårt att vidareutbilda sig efter den. Om man exempelvis är utbildad civilingenjör och åker utomlands för att läsa språk under ett år så kan det sedan bli svårt att vidareutbilda sig hemma. Även om man till exempel vill bli lärare inom naturvetenskap eller utbilda sig till något annat bristyrke,säger Mari-Ann Krantz.
- Om man menar något med det livslånga lärandet så måste vi också ha en mer långsiktig syn så att man även kan få studiestöd för den här delen.
Sedan kraven skäptes för några år sedan måste man nu ha "synnerliga skäl" för att få studielån under mer än tolv terminer. Enligt Centrala studiestödsnämnden, CSN, kan ett skäl vara funktionshinder som innebär att studierna tar längre tid.
Exakt hur de nya reglerna slagit mot studerande är oklart. Men enligt en undersökning gjord av radioprogrammet Front måste nu allt fler studenter på långa program slutföra studierna utan studielån. Redaktionens stickprov visar att så är fallet för ungefär en tredjedel på veterinär- och läkarprogrammen.
Anita Enoksson, ställföreträdande direktör på Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS, bekräftar bilden för Siftidningen:
- Nu för tiden ringer många förtvivlade och undrar hur de ska kunna slutföra sina studier. De är också oroade över hur de ska kunna betala tillbaka sina lån om de inte kan slutföra sina studier. De har då redan fått första chocken när de fått avslag på sin begäran om längre studiestöd av CSN och tycker verkligen de har synnerliga skäl i och med att de måste kunna göra klar sin utbildning.
- Men vår erfarenhet är att det inte bara gäller veterinär- och läkarstuderande utan också väldigt många andra, som lärarstuderande eller de som vill kompetensutveckla sig, exempelvis en sjuksköterska som vill fortsätta studera till barnmorska.
Under 2004 fick endast tio av de 476 som överklagat CSNs beslut igenom en ändring på grund av synnerliga skäl, förra året fick elva av 483 överklagande rätt.
I en Sifundersökning bland 1700 studerandemedlemmar för ett par år sedan uppgav var fjärde student att de övervägt att avbryta sina studier på grund av ekonomiska svårigheter. Mari-Ann Krantz påtalade då att det nuvarande studiestödssystemet inte ligger i linje med regeringens uttalade mål om allas rätt till utbildning.
Men Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande, planerar inte att ändra på reglerna.
- Om vi skulle ha studiestödssystem som var uppbyggt kring att man också har många olika studieerfarenheter, så skulle det vara ett väldigt dyrt system, och inte riktigt hållbart, vare sig för samhället eller för den enskilde, förklarade hon nyligen i en intervju för radions Eko-redaktion.
Mari-Ann Krantz kommenterar:
- Men om man inte har ett system för ett livslångt lärande är det då hållbart för samhället och den enskilde? Man måste se till att ha ett mer långsiktigt perspektiv och inte det korta ekonomiska perspektiv som hon uppenbart har. Vi måste ha ett studiestödssystemet så att man har möjlighet att utveckla sig under hela livet. Även om det också innebär att man ställer krav på individerna vad gäller studietakt och studieresultat.

ANITA TÄPP