Utbildningsnivån inom det privata är oproportionerligt låg. Det hävdar Sif, som med hjälp av färsk statistik från SCB (Statistiska centralbyrån), lobbar för att mer av ubildningskakan ska gå till det privata näringslivet. Även om en kraftig omfördelning från offentligt till privat gjordes under 1990-talet, så är utbildningsnivån fortfarande mycket högre bland offentliganställda.
Mest välutbildade är statsanställda. Där har, enligt Sifs undersökning, 61 procent någon form av högskoleutbildning och 38 procent en akademisk examen. Motsvarande siffror för privat sektor är 22 procent respektive 10 procent. Bara en av tio av de statsanställda saknar gymnasiekompetens mot 25 procent av de privatanställda.
Tittar man i stället på vart högskole- och universitetsutbildade tar vägen så sprids gracerna jämnt. Drygt hälften av alla förvärvsarbetande i Sverige med eftergymnasial utbildning finns i dag inom privata sektorn. "Eftergymnasial utbildning" är dock ett grovt mått. En stor del av kompetenshöjningen inom industrin utgörs av ettåriga högskolekurser riktade mot kunskapsintensiv industri.
I ett internationellt perspektiv står sig Sverige hyfsat jämfört med andra OECD-länder om man tittar på den generella utbildningsnivån. Olika länders utbildningspolitik syns i fördelningen mellan kortare eftergymnasial utbildning och traditionella examina.
Medan USA, Norge och Holland kan stoltsera med en stor andel riktigt högutbildade så saknar åtminstone de båda senare kortare högskoleutbildningar. Flera länder, som Kanada och Finland, ligger dock bättre till än Sverige i utbildningsnivå både vad gäller kortare och längre eftergymnasiala utbildningar.
MARIE NÄRLID
Mest välutbildade är statsanställda. Där har, enligt Sifs undersökning, 61 procent någon form av högskoleutbildning och 38 procent en akademisk examen. Motsvarande siffror för privat sektor är 22 procent respektive 10 procent. Bara en av tio av de statsanställda saknar gymnasiekompetens mot 25 procent av de privatanställda.
Tittar man i stället på vart högskole- och universitetsutbildade tar vägen så sprids gracerna jämnt. Drygt hälften av alla förvärvsarbetande i Sverige med eftergymnasial utbildning finns i dag inom privata sektorn. "Eftergymnasial utbildning" är dock ett grovt mått. En stor del av kompetenshöjningen inom industrin utgörs av ettåriga högskolekurser riktade mot kunskapsintensiv industri.
I ett internationellt perspektiv står sig Sverige hyfsat jämfört med andra OECD-länder om man tittar på den generella utbildningsnivån. Olika länders utbildningspolitik syns i fördelningen mellan kortare eftergymnasial utbildning och traditionella examina.
Medan USA, Norge och Holland kan stoltsera med en stor andel riktigt högutbildade så saknar åtminstone de båda senare kortare högskoleutbildningar. Flera länder, som Kanada och Finland, ligger dock bättre till än Sverige i utbildningsnivå både vad gäller kortare och längre eftergymnasiala utbildningar.
MARIE NÄRLID
