- Sifferlösa avtal skulle göra att lönen sätts i en diskussion mellan den enskilde och chefen. Det skulle ge individen möjligheter att påverka sin lön, säger Erik Ackebo, förhandlingschef hos KFS, Kommunala företagens samorganisation.
Sifferlösa avtal innebär att de centrala parterna inte beslutar något om framtida lönehöjningar. Erik Ackebo förklarar att kravet inte är nytt och att arbetsgivarna ännu inte riktigt nått ända fram i diskussionerna med Unionen.
Det handlar om förhandlingar för dem som arbetar med trafikledning, lönehandläggning och är platschefer på kommunalt ägda bussbolag. Det är ett litet avtalsområdet. Genomsnittslönen ligger mellan 22 000 och 23 000 kronor i månaden.
Hos Unionen finns ingen förståelse för sifferlösa avtal utan facket reser lönekrav. Kent Ackholt berättar att facket vill ha ett ettårsavtal med lönehöjningar på 4,5 procent och en individgaranti om 550 kronor i månaden. Dessutom vill facket att lägstalönen ska höjas med 1 300 kronor. Det skulle betyda att den lägsta lägstalönen hamnar på 15 300 kronor i månaden.
Dessutom vill facket bland annat ha sex månaders föräldralön, rätt att prova annat arbete och kompensation för nationadagen.
Arbetsgivarnas Erik Ackebo säger att löneökningar måste motsvaras av produktivitetsförbättringar. De vill dessutom anpassa avtalet till arbetstidslagen.
Avtalet går ut sista maj och förhandlingarna börjar nästa vecka.