Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif tar strid för lågavlönade

I dag tjänar de lägst betalda sifarna 13 600 kronor i månaden. Den siffran måste höjas kraftigt, kräver Sif inför avtalsrörelsen.<br />
Publicerad
Just nu trummar arbetsgivarna ut budskapet om att höga lägstlöner skapar arbetslöshet och utanförskap, men vilka nivåer de då talar om framgår inte.
Kraftigt höjda lägstlöner finns med i den huvudinriktning inför avtalsrörelsen som Sifs förbundsfullmäktige nu enats om. Däremot bestämde man inte hur höga lägstlönerna bör vara.
- Att inte sätta en siffra tycker jag är fegt. Lägstlönen ska vara över 15 000 kronor, sa Anna Kruuse som representerar de callcenteranställda, Sifs tydligaste låglönebransch.
Det fanns även de som tyckte att lägstlönen borde höjas ännu mer, men Peter Hellberg i förbundsstyrelsen menade att det skulle vara fel att ha en siffra redan i inriktningsbeslutet.
- Det är en fråga som är större än lägstlönerna. Vi måste fortsätta kämpa mot de villkor som gäller i branschen. Frågan är vilken taktik som ger bäst resultat. Som vi bedömer det är det här en konfliktfråga för arbetsgivarna.
De argumenten bet dock inte på Anna Kruuse, som inte tyckte att man skulle vara rädd för att "få smäll på fingrarna".
- Jag förstår att det är en konfliktfråga. Jag är inte feg, jag tar det.
Kompromissen blev att formuleringen av kravet skärptes något. Kraftigt höjda lägstlöner betyder, enligt Peter Hellberg, "inte några hundralappar, utan betydligt mer".
Med en tydlig bredsida riktad mot bonusregnet i näringslivet beslutade Sif också om krav på att medlemmarna ska "garanteras" del av företagens produktivitetsökningar, individuella löneökningar för alla och garantier för reallöneökningar för kollektivet.
För att ta fortsatt ansvar för lönebildningen kräver Sif också att investeringarna i företagen ska öka.
Andra delar av inriktningsbeslutet innebär att all tid som ställs till arbetsgivarens förfogande, även restid, ska betraktas som arbetstid och att den anställde ska ha möjlighet till tjänstledigt för att pröva andra jobb.
På en punkt fick förbundsstyrelsen backa. De var inte beredda att driva kravet på arbetstidsförkortning i år. Motståndet från arbetsgivarna är stort på den punkten och medlemmarna är splittrade.
Kenneth Lundgren, Sif Mellannorrland, påpekade att med det resonemanget skulle det inte bli mycket gjort.
- Att arbetsgivarna är negativa är inget argument. I sådant fall skulle vi aldrig driva några krav.
Fullmäktige beslutade att låta frågan leva ett tag till och skickade den vidare för att låta förhandlingsdelegationerna ta ställning.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.