SIF säger nej till uppgörelse
med Vattenfall
SIF-klubbens ordförande på Vattenfall avvisar den överenskommelse som företaget och fackförbundet Seko har träffat.
- Den är inte tillräcklig för oss, säger Lars Carlsson.
Överenskommelsen mellan Vattenfall och Seko presenteras av den sistnämnda som en stor framgång. Efter förhandlingar har Vattenfalls ledning gått med på att inga uppsägningar ska göras inom företaget före år 2001.
- Det innebär egentligen bara att man skjuter problemen framför sig. Om man ser det som en seger, så är det väl det. Men jag tycker inte att det är särskilt mycket att hänga i julgranen, säger Lars Carlsson.
Under onsdagen ska tjänstemannafacken inom Vattenfall träffa koncernledningen för att diskutera läget. Carlsson ställer sig dock helt avvisande till att SIF skulle acceptera den överenskommelse som Seko förhandlat fram.
- Vi har redan avvisat flera grundläggande drag i överenskommelsen, så det finns ingen anledning för oss att ta den nu. Det är alldeles för kortsiktigt. För oss är det viktigt att de som är övertaliga inom en del av koncernen får utbildning så att de kan ta jobb på annat håll. Vi behöver ju faktiskt folk på många håll.
- Det grundläggande är att vi måste få bättre samverkan med ledningen. När saker händer i koncernen så måste vi ha en relation där man respekterar varandra. Då skulle man kunna undvika en hel del av de konfrontationer som vi har sett de senaste veckorna.
Fortfarande saknas också besked i flera viktiga frågor, som vad som ska hända med de hotade orterna i Norrlands inland, som är helt beroende av Vattenfalls närvaro.
- Vi har arbetat intensivt internt under en längre period. Nu hoppas vi på att det ska ge resultat, säger Carlsson.
"Medlemmarna får tid på sig"
Janne Rudén är ordförande i Sekos koncernfack på Vattenfall och en av de som arbetat fram överenskommelsen med företaget.
Han har svårt att förstå SIF-ordförandens kritiska synpunkter.
- Om inte vi hade fått fram detta så hade åtskilliga av våra medlemmar blivit uppsagda efter årsskiftet. Nu får de åtminstone två års extra anställningstrygghet. På den tiden kan mycket hända. De kan utbilda sig så att de blir mer anställningsbara. Många kommer också att gå i pension under de här åren, så vi kanske slipper uppsägningar helt och hållet, säger Rudén.
- Om inte SIF går med på den här överenskommelsen så kan konsekvenserna bli att en del av deras medlemmar måste gå nästa år, medan våra blir kvar. Det tror jag blir svårt att acceptera.
MAGNUS A JACOBSSON © SIF-tidningen 1998
