Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif säger ja till lösning för utländska företag

Anställda på utländska företag som har tillfällig verksamhet i Sverige ska ha löner som motsvarar vad andra anställda har. Det ska bli följden av den förhandlingsordning som Sif nu gjort upp om.<br />
Publicerad
När ett utländskt företag blir tillfällig medlem i en svensk arbetsgivarorganisation ska förhandlingar inledas på företaget för att fastställa vilka löner och andra villkor som ska gälla.
- De lokala avtalen kan se olika ut, men de får inte bryta mot det centrala avtalet, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsavdelning.
Det innebär också, enligt Mathias Åström, att det inte är okej för företaget att betala minimilönen rakt över.
- Nej, lönen ska vara individuell och grundad på de kriterier som finns i avtalet. Man får hitta ett antal kategorier av anställda och bestämma i vilka spann de ska ligga.
Blir man inte överens lokalt blir det central förhandling. Spricker även det hamnar avgörandet i en nämnd bestående av två ledamöter från industrins samarbetsorgan Industrikommittén och varsin representant för parterna. Det är slutstation för förhandlingarna.
- Kommer man inte överens heller här kan arbetsgivarförbundet inte ta in företaget som medlem. Då gäller inte fredsplikt och vi kan sätta in stridsåtgärder. Så det finns en tydlig morot för att komma överens, säger Matthias Åström som tror att den nya förhandlingsordningen innebär slutet för "tjafsandet" kring utländska företag.
- Vi har aldrig varit emot att utländska företag kommer hit och bedriver verksamhet. Nu har vi en ordning som säkerställer och åstadkommer att de kan göra det.
Fyra av fem av Sifs delegationer har redan beslutat att rekommendera förbundsstyrelsen att anta den föreslagna lösningen. Att den femte ännu inte gjort det beror inte på att det skulle finnas någon avvikande uppfattning, utan är en ren formalitet, enligt Mathias Åström.
Därmed är Sif först av de fackförbund och arbetsgivareförbund som ingår i Industrikommittén att säga ja till nyordningen som ska träda i kraft den första november.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.