Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Semestra schyst

Drömmer du om ett turkost hav, paraplydrinkar och ett flerstjärnigt hotell inför semestern? Den drömmen kan bidra till exploatering av människorna och miljön på ditt resmål. Schyst resande vill få turistindustrin att ta sitt ansvar och bidra till en hållbar utveckling.
Anna Sjögren Publicerad 30 mars 2010, kl 13:08

Turismen är en av världens snabbast växande näringar, och skapar arbetstillfällen för över 200 miljoner människor runtom i världen. Men den orsakar också problem för befolkningen på turistdestinationerna.

Människor tvingas ofta arbeta med dåliga arbetsvillkor, arbetspassen är långa och lönerna låga. I många länder finns det ingen stark lagstiftning eller fackliga organisationer som skyddar dem.

Ett annat problem är att hotellanläggningar och golfbanor slukar stora mängder rent vatten. Det drabbar lokalbefolkningen, som blir utan. Och i etableringen av nya destinationer drivs de som bor där ofta bort.

- Lokalbefolkningen har inga köpebrev på att de äger mark eller fiskevatten, och förlorar dem när myndigheter och företag vill åt marke, säger Martin Jefflén, Unionens representant för nätverket Schyst resande.

Resebranschen efter i rättvisefrågan

- Turism kan vara positiv för utvecklingen av ett lokalsamhälle. Men det kräver ansvar och respekt och att företaget inser sin roll i att stärka människors rättigheter där de är verksamma, säger Therese Hulthén, andre ordförande för Hotell- och restaurangfacket, som är en av sex organisationer i nätverket.

Corporate social responsability innebär att företag har en strategi för hur de kan bidra till en hållbar utveckling för det lokala samhället, både socialt och miljömässigt. Det handlar bland annat om att förbättra arbetsvillkor och att hushålla med vatten, el och andra naturresurser.

Resebranschen ligger efter andra branscher i sitt sätt att tänka i rättvisefrågan. I en undersökning av Schyst resande framgick det att endast 3 av de 33 researrangörer som svarade hade en uppförandekod kring hållbart resande. Företag inom textilindustrin och handeln har generellt kommit längre när det gäller ett ansvarsfullt företagande.

Vad beror det på?

- Turistnäringen är splittrad, det finns så många olika aktörer och det är svårare att göra nedslag hos alla underleverantörer. Men ingen har heller efterfrågat det, säger Marie Kihlberg Nelving på Unionen, en av initiativtagarna till Schyst resande.

Eftersom vi som konsumenter av en reseprodukt deltar fysiskt i dess produktion blir det svårare att vara kritisk mot den jämfört med när vi köper kaffe eller kläder. När vi köper en resa köper vi en dröm och den ska se ut på ett visst sätt. Därför blir vi mindre benägna att se den inte alltid så vackra verkligheten.

Allinclusive-resor, där all mat och dryck ingår, är speciellt dåliga. Då går pengarna direkt till ett multinationellt företag utan att lokalbefolkningen får ta del av dem. Från den egyptiska turistorten Sharm-el-Sheik till exempel, försvinner 97 procent av inkomsterna från turistnäringen utomlands.

Men Schyst resande ser att resebranschen håller på att förändras. Årets turistmässa i Göteborg anordnades under temat hållbart resande.

- Det är nog delvis ett resultat av vårt arbete. Det finns ett stort intresse för de här frågorna hos branschen, säger Martin Jefflén.

Fakta

Schyst resande

Nätverket består av Unionen. Hotell- och Restaurangfacket, ECPAT, IOGT-NTO-rörelsen, Svenska Kyrkan och Fair Trade Center.

Tips för en schyst semester:

  • Läs på om landet du ska resa till. Lär dig om kulturen och de politiska och sociala förhållandena där.
  • Fråga researrangören om arbetsförhållanden för anställda på hotellet och om dess miljöarbete. Fråga också om vad de gör för att motverka prostitution och barnsexhandel på resmålet.
  • Välj hellre mindre hotell med lokal förankring än stora hotellkedjor och handla med lokalbefolkningen i så stor utsträckning som möjligt. Då stannar en större del av dina pengar i landet.
  • Var sparsam med vattnet när du duschar.
  • Pruta inte för prutandets skull. De småslantar du sparar kan betyda en stor skillnad för försäljaren.
  • Handla inte varor från utrotningshotade arter, som elfenben och korall.
  • När du kommer hem: informera din researrangör om eventuella brister du lade märke till under resan.

schystresande.se kan du få mer information om vad du kan göra för att bidra till hållbart resande.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.