En undersökning av Tidningen Fokus visar att ett slumpmässigt urval av aktier (gjort av exempelvis en apa) skulle gett bättre avkastning än bankernas största Sverigefonder. På tio års sikt skulle en slumpmässigt utvald portfölj gett totalt 218 procent i avkastning, samtidigt som de största Sverigefonderna endast skulle ge 158 procent i avkastning under samma period. Apan vinner inte bara i form av ett bättre resultat - den är dessutom betydligt billigare än sina medtävlare. De stora Sverigefondernas avgifter ligger på cirka 1,5 procent medan apan jobbar helt gratis. Fondernas avgifter speglar alltså administrativa kostnader, snarare än en överlägsen förmåga att välja aktier.
Så kommer vi då till datorn som placerare av dina surt förvärvade slantar. Indexfonder är inte aktivt förvaltade utan följer slaviskt (datoriserat om du vill) ett förutbestämt index. Fonden köper in aktier i proportion till det indexet.
En dator kan enkelt och billigt sköta förvaltningsjobbet. Indexfonder har betydligt lägre avgifter än de traditionellt förvaltade fonderna men har trots detta på sikt visat sig ge bättre avkastning. Sensationellt eller hur? Indexfonderna är både bättre och billigare.
Nu tycker du kanske att detta låter skumt, då din bank aldrig pratat om indexfonder?
Förklaringen kan vara att banker och försäkringsbolag helt enkelt helst säljer vanliga fonder med högre avgifter. Storbankernas Sverigefonder utvecklas alla i stort sett som index men kostar omkring 1,5 procent. Indexfonderna däremot kostar mellan 0,2 och 0,4 procent.
Men dyrt kan ju vara bättre?
En dyr fondförvaltare kan inte garantera någonting. En indexfond som slaviskt (datoriserat om du så vill) följer ett index kan garantera att avkastningen kommer att följa detta index utveckling. Troligtvis blir avkastningen än bättre. Eftersom fonden köper samma andel av varje aktie som aktien har i det börsindex förvaltaren valt att följa, betyder det att avkastningen varje år kommer att bli lite bättre än detta index, tack vare de utdelningar som inte räknas med i index.
Hur ska du välja indexfond då?
Du tar en mindre risk om du väljer en indexfond som följer en bred marknad (Europa är bättre än Sverige). Det är också bra om många bolag ingår i index, undvik index som bara innehåller 30 eller 50 aktier. Lättast och kanske allra viktigast är att välja en fond med låga avgifter. Redan under en tioårsperiod blir en extra procent per år ordentligt märkbar men om spartiden är riktigt lång (20-30 år) handlar det om åtskilliga tusentals kronors skillnad. Lägre kostnader kommer att ge högre avkastning än genomsnittet bland aktivt förvaltade aktiefonder med samma inriktning.
Finns det inga nackdelar?
Är du intresserad av att investera i småbolag, i specifika branscher eller i tredje världen så är indexfonder inte din grej. Men så här kan du bygga din fondcocktail: Till en stadig mix på bred fot välj tre indexfonder (USA, Sverige och Europa) och så spetsar du till det hela med svenska småbolag samt en läkemedelsfond eller kanske en rysslandsfond?
Eller vad säger du, apan?
Så kommer vi då till datorn som placerare av dina surt förvärvade slantar. Indexfonder är inte aktivt förvaltade utan följer slaviskt (datoriserat om du vill) ett förutbestämt index. Fonden köper in aktier i proportion till det indexet.
En dator kan enkelt och billigt sköta förvaltningsjobbet. Indexfonder har betydligt lägre avgifter än de traditionellt förvaltade fonderna men har trots detta på sikt visat sig ge bättre avkastning. Sensationellt eller hur? Indexfonderna är både bättre och billigare.
Nu tycker du kanske att detta låter skumt, då din bank aldrig pratat om indexfonder?
Förklaringen kan vara att banker och försäkringsbolag helt enkelt helst säljer vanliga fonder med högre avgifter. Storbankernas Sverigefonder utvecklas alla i stort sett som index men kostar omkring 1,5 procent. Indexfonderna däremot kostar mellan 0,2 och 0,4 procent.
Men dyrt kan ju vara bättre?
En dyr fondförvaltare kan inte garantera någonting. En indexfond som slaviskt (datoriserat om du så vill) följer ett index kan garantera att avkastningen kommer att följa detta index utveckling. Troligtvis blir avkastningen än bättre. Eftersom fonden köper samma andel av varje aktie som aktien har i det börsindex förvaltaren valt att följa, betyder det att avkastningen varje år kommer att bli lite bättre än detta index, tack vare de utdelningar som inte räknas med i index.
Hur ska du välja indexfond då?
Du tar en mindre risk om du väljer en indexfond som följer en bred marknad (Europa är bättre än Sverige). Det är också bra om många bolag ingår i index, undvik index som bara innehåller 30 eller 50 aktier. Lättast och kanske allra viktigast är att välja en fond med låga avgifter. Redan under en tioårsperiod blir en extra procent per år ordentligt märkbar men om spartiden är riktigt lång (20-30 år) handlar det om åtskilliga tusentals kronors skillnad. Lägre kostnader kommer att ge högre avkastning än genomsnittet bland aktivt förvaltade aktiefonder med samma inriktning.
Finns det inga nackdelar?
Är du intresserad av att investera i småbolag, i specifika branscher eller i tredje världen så är indexfonder inte din grej. Men så här kan du bygga din fondcocktail: Till en stadig mix på bred fot välj tre indexfonder (USA, Sverige och Europa) och så spetsar du till det hela med svenska småbolag samt en läkemedelsfond eller kanske en rysslandsfond?
Eller vad säger du, apan?
