Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så rustar företagen för influensan

Också arbetsgivarna arbetar nu febrilt för att kunna möta ett större utbrott av svininfluensan. Men hur gör de det? Vi har tagit tempen på tre företag.
Anita Täpp, Linda Svensson Publicerad

Anki Ljung, personalchef på ManpowerAnki Ljung - personaldirektör på Manpower i Sverige:

Vad har ni för beredskap?
- Vi har haft ett bra krisarbete i många år och för några år sedan deltog vi också i en större pandemiövning där vi övade oss utifrån olika scenarior, beroende på hur många som blir sjuka och vad som då händer på företaget. Då ingick exempelvis att ta fram en plan för ersättare och krishantering samtidigt som vi tittade på vad som skulle hända i samhället i övrigt.

- Det här har gett oss en bra grundplan och när vi hörde om de första fallen av svininfluensa gick vi igenom det här igen och har nu en bra kontroll över situationen.

Vad är ert värsta scenario?
- Myndigheterna talar ju om att 50 procent kan bli sjuka och då följer vi de åtgärder som är kopplade till det utifrån vårt krishanteringsprogram.

- Det handlar ju inte bara om att ersätta sjuka människor utan också om vad som händer i hela samhället, som att det kan saknas mat i butikerna och att kollektivtrafiken inte fungerar längre. Då får man vara kreativ och hitta egna lösningar, som att vissa kanske kan gå, cykla eller ta bilen till jobbet. Och att vi kanske också behöver ordna med egna bussar.

Rekommenderar ni tjänstemännen att distansarbeta mer?
- Ja, vi har redan rekommenderat det när det gäller vår interna personal som hjälper till med bemanningen. Att de ska göra det om det är möjligt, inte minst om man känner sig lite sjuk. Annars får man gå utifrån kundens krishantering.

Kommer ni att stå för karensdagen?
- Vi har diskuterat att göra det men inte fattat något beslut än.

Har ni några reserver att ta in?
- Ja, det finns ersättare i vår ersättningsplan. Vi träffar ju väldigt många för att rekrytera hela tiden och nu träffar vi fler.

Gunnel Wisén miljöchef ABBGunnel Wisén, arbetsmiljöansvarig ABB:

Vad har ni för beredskap?
- Vi har krisplaner för varje enhet. Bland annat ser vi över kritiska funktioner och ser till att vi kan driva verksamheten vidare även om folk blir sjuka. Dessutom ser vi till att möjligheten finns att jobba hemma, att det finns uppkopplingar.
- Sedan har vi hygienråd till medarbetarna.

Vad är ert värsta scenario?
- Det är väldigt svårt att säga.

Rekommenderar ni tjänstemännen att distansarbeta?
- Nej, det har vi inte gjort. Det vi rekommenderar är att man värderar varje resa och möte. Är det möjligt att i stället ordna en videokonferens? Vi rekommenderar inte att man undviker att träffas i stora grupper, men vi föreslår att man först tänker igenom om det är nödvändigt i kontakten med externa.

Kommer ni att stå för karensdagen?
- Vi diskuterar det, men vi har inte fattat något beslut ännu.

Har ni några reserver att ta in?
- Vi har en plan för hur vi ska säkerställa kritiska funktioner. En del anställda kan kanske utföra flera uppgifter.

 Ivana Hrdlickova Flygare, informationschef på Ikea i Sverige:

Vad har ni för beredskap?
- Vi har satsat mycket på interninformation, så att alla medarbetare ska veta hur de hittar information från myndigheterna, kan undvika att bli smittade och agera om de får symptom. Vi har också ställt ut handsprit på toaletterna och satt upp egna affischer med goda råd.

- Den som reser privat eller i tjänsten kan få råd av vår resetjänst och också hämta ut ett resekit med munskydd, termometer och handsprit. Samtidigt uppmuntrar vi alla att tänka igenom om man behöver resa nu eller kanske kan vara med vid ett möte via telefonen i stället.

Vad är ert värsta scenario?
- Vi har inte tänkt så. Däremot har vi uppmanat alla chefer att tillsammans med sin ledningsgrupp fundera över vad man har för backup om kanske 20 till 30 procent av nyckelpersonerna blir sjuka, för att undvika paniksituationer senare.

Rekommenderar ni tjänstemännen att distansarbeta mer?
- Nej. Men vi förbereder för att det tekniska ska fungera så att vi kan rekommendera alla som kan jobba hemifrån att göra det om vi hamnar i en pandemisituation.

Kommer ni att stå för karensdagen?
-Nej det har vi inga planer på i nuläget. Men om myndigheterna rekommenderar det kan vi ta ett nytt beslut.

Har ni några reserver att ta in?
- Vi tror att om exempelvis 20 procent av personalen blir sjuk så blir nog lika många bland kunderna det och då kan vi också klara oss med mindre personal. Och tack vare den planering som varje enhet och varuhus nu gjort så räknar med att klara oss med vår egen personal i de flesta fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.