Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så rensar man i vikarieträsket

Bemanningsanställda som jobbar längre än tre år åt samma uppdragsgivare bör få fast anställning på företaget. Visstider ska inte gå att staplas och skyddet för egenföretagare måste stärkas. Det är tre av de 22 konkreta förslag som finns med i rapporten Stoppa skitlivet som släpptes på onsdagen.
Johanna Rovira Publicerad
Shadé Jalali & Mats Wingborg

Tillsvidareanställningarna i Sverige har minskat och allt fler hamnar i otrygga jobb med osäkra anlitandeformer - dit räknar rapportförfattarna Shadé Jalali och Mats Wingborg förutom visstidsanställda också bemanningsanställda och "oäkta f-skattare" - alltså egna företagare som jobbar under precis samma förhållanden som vanliga anställda, men går miste om sociala försäkringar. 

Nu vill de rensa upp i visstidsträsket och har konstruerat en verktygslåda till de ansvariga, rapporten Stoppa skitlivet, som Kollega skrivit om tidigare.

- Vi är inte emot visstidsanställningar, bemanningsföretag eller F-skattare. Vi är bara mot missbruket, sade Mats Wingborg under den debatt där han och medförfattaren Shadé Jalali fick chansen att presentera sina förslag för inbjudna politiker.

-  Visst kan visstidsanställningar vara en språngbräda för många in i arbetslivet, men enligt TCO så har 65 000 haft tillfälliga anställningar hos samma arbetsgivare i fem år eller längre, sade Shadé Jalali, som är tjänstledig från sitt jobb som likabehandlingsexpert på Unionen.  

Jenny Petersson, moderat suppleant i arbetsmarknadsutskottet anser dock inte det är skäl nog att införa den lagändring som rapportförfattarna föreslår - att luckan i las täpps till så att det blir omöjligt att stapla olika anställningsformer i mer än två år. 

- Det finns en lagstiftning och sedan finns det undantag som parterna själva gjort, men det är inget vi vill lägga oss i, det är upp till parterna, sade Jenny Petersson och påpekade att TCO, som drivit frågan till EU, inte lyckats hitta något enda exempel på staplade anställningar.

Frukostseminarium Stoppa skitlivet- Men om det nu inte finns några fall, då kostar det väl inget att införa ett förbud, kontrade Ylva Johansson, socialdemokrat och  vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Ylva Johansson var däremot emot författarnas förslag att begränsa bemanningsanställningar hos en och samma arbetsgivare till tre år. 

- Vi vill hellre se begränsningar i att man inte får använda sig av bemanningsföretag om det finns ett permanent arbetskraftsbehov, sade Ylva Johansson.

Stoppa skitlivetDet mest kontroversiella förslaget som tas upp i Stoppa skitlivet är att möjliggöra allmängiltigförklarade kollektivavtal - alltså att vissa kollektivavtal kan upphöjas till lag. Detta för att stoppa dumpningen av villkoren i vissa utsatta branscher. I övrigt menar rapportförfattarna att deras förslag är ganska modesta. Nu är det upp till facken och politikerna att ta över.

- Ni är så ivriga att få in folk i arbete, men se till att jobben går att leva på också. Skapa bra jobb där folk kan känna sig trygga och låt inte marknaden styra våra liv. Det finns ingen forskning som säger att otrygghet är bra för hälsan, sade Shadé Jalali till politikerna.

- Det råder en nyliberal idé som förblindar parterna. Men osäkra anlitandeformer leder till ohälsa även för de fast anställda och det missgynnar även arbetsgivarna, sade Mats Wingborg.

Fakta

Några av de övriga förslagen:

* Facken bör ta ett samlat grepp på de osäkra anlitandeformerna.

*Avkriminalisera papperslösas arbete - det ska inte vara kriminellt att vilja försörja sig. Det är de som köper papperslösas tjänster som ska straffas.

*Organisera visstidsanställda fackligt.

*Få in diskussionen om visstidsanställda i omställningsavtalet.

* Använd er av de lagar som finns - till exempel kan diskrimineringslagen användas eftersom det till stor del är unga, kvinnor och utlandsfödda som har osäkra anställningar.

* Skaffa hardcorefakta på antalet tillfälligt anställda - arbetsgivarna bör bli skyldiga att redovisa antalet oäkta företagare, konsulter, inhyrda, visstidare etc

*Omvänd bevisbörda bör gälla arbetstagarbegreppet - företaget ska kunna visa att anlitande av f-skattare inte är förtäckt anställning.

*Kollektivavtal på EU-nivå

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.