Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så pressar du elnotan

Oroas du över dina allt högre elkostnader?
Det enda sättet att få ner dem, förutom att spara på energi, är att se över sitt elavtal och undersöka om det går att betala mindre.
Anita Täpp Publicerad

Innan elmarknaden avreglerades, för mer än ett decennium sedan, hade alla elkonsumenter ett tillsvidareavtal.
Tanken med avregleringen var att när nya elhandelsföretag kom till, och man fick möjlighet att välja mellan ett rörligt eller bundet pris, så skulle konkurrensen leda till lägre elpriser.

Nu har elpriset ändå gått upp kraftigt. De stora förlorarna har varit den fjärdedel av elkonsumenterna som trots de nya valmöjligheterna ändå fortsatt att ha ett tillsvidareavtal.

Enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrå har de som fortsatt ha ett sådant avtal i genomsnitt fått betala 20 öre mer per kilowattimme, jämfört med vad det kostat om de haft ett avtal med rörligt eller bundet pris, under de senaste åren.

För en tvåbarnsfamilj, boende i en trerumslägenhet med årsförbrukning på 3 000 kilowattimmar el, innebär det en merkostnad på 600 kronor per år.

En småhusägare med eluppvärmning och en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar får betala 4 000 kronor mer per år.

Om du har ett tillsvidareavtal har du alltså sannolikt mycket att vinna på att teckna ett avtal om ett rörligt eller bundet pris för den el du förbrukar.

Men vilket ska man då välja? Ja, det sägs ofta att man historiskt tjänat på att ha ett rörligt elpris, på samma vis som man tjänat på att ha en rörlig bankränta. Men det stämmer inte riktigt, hävdar Bo Hesselgren, chef för Konsumenternas Elrådgivningsbyrå.

- När vi granskat hur det sett ut under de senaste sex åren har man sparat mest på att ha ett treårsavtal, säger han.

- Dessutom ska man veta, att eftersom elpriset hela tiden går väldigt mycket upp och ner så tar man en risk när man väljer att ha ett rörligt pris. Störst är risken på vintern. Om man ändå väljer ett rörligt elpris så bör man hålla regelbunden koll på priset för att snabbt kunna ändra sitt avtal om det behövs.

Bo Hesselgren slår också hål på myten om att den som ska byta från ett rörligt till ett bundet elpris bör göra det på sommaren.

- De bundna avtalen är inte alls alltid billigare då. Det finns tyvärr ingen given tidpunkt för att teckna ett bra avtal, det kan lika gärna vara på vintern.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.