Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Så långt vi kunde komma"

Teknikavtalet ger 10,2 procent på tre år. Kennet Morin, förhandlare på Sif, är nöjd med nivåerna, men framför allt är han glad att kunna spräcka arbetsgivarnas principståndpunkt - att inte gå med på arbetstidsförkortningar.
Publicerad
Tjänstemännen kompenseras med 0,2 procent av lönekostnaderna per år för LO-kollektivets pensionsavtal. Dessa poster ska placeras i en tidbank, vilket vid avtalsperiodens slut 2010 ger sammanlagt ungefär en dags kortare arbetstid. De anställda får själva välja om de ska ta ut det i tid, pengar eller pensionspremie. För de tjänstemän som har oreglerad arbetstid gäller att de ska kompenseras med individuella löneökningar.
Lönepotterna är 2,8, 2,5 och 2,8 procent för de tre avtalsåren. Därtill kommer en garanterad löneöversyn på totalt 1,5 procent under de tre åren.
Alla anställda garanteras en individuell löneökning på minst 707 kronor fram till 1 juni nästa år och ytterligare 362 kronor fram till 1 juni 2009.
- Vi har en garanterad löneökning på 1 069 kronor på tre år. Det är bra, säger Kennet Morin.
När det gäller lägstlönerna fick Sif igenom kravet på 15 000 kronor i månaden. Det räknas upp till 15 450 kronor respektive 15 960 kronor nästkommande två år. Det gäller dock dem som varit anställda minst ett år. För andra gäller 14 049 kronor i år, 14 470 nästa år och 14 948 kronor 2009.
För Teknikarbetsgivarna är höjda lägstlöner en eftergift som är i stort sett gratis. Antalet tjänstemän i industrin som ligger på de nivåerna i avtalet är försvinnande få.
- Det är ett oerhört symboliskt värde. Vi har hjälpt hela callcenterbranschen när vi har satt märket, säger Kennet Morin.
Inför avtalsrörelsen var den interna kritiken stor då man ansåg att Sifs krav var för lågt ställda. En del av den kritiken finns fortfarande kvar.
- Det här var nog så långt vi kunde komma, säger Kennet Morin.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.