Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så hanterar du jobbiga medarbetare

Ett växande problem för svenska chefer är medarbetare som helt enkelt inte fungerar på arbetsplatsen. Det är nödvändigt att lära sig konsten att hantera dessa "besvärliga" människor. Det hävdar psyko­logen Mattias Lundberg, aktuell med ny bok.
Anders Ellqvist Publicerad
Boken "Jäkla människa!" med under­titeln "En handbok i hur du hanterar besvärliga människor" är skriven av Mattias Lundberg och Anders Wahlberg. Båda är psykologer och arbetar bland annat med konflikter på arbetsplatser.

- Det var dags att ta bladet från munnnen. För oss har det blivit väldigt tydligt att det faktiskt finns en del människor ute i arbetslivet som ställer till det så mycket att det här måste hanteras, säger Mattias Lundberg och fort­sätter:


- När en arbetplats drabbas av människor med ett alltför besvärligt beteende uppstår tydliga problem. Arbetstempot går ner, produktionen blir lidande och humöret sjunker. Något behöver då göras. Och vi har ledsnat på att många försöker lösa det enbart med att stimulera medarbetere och att jobba med positiv coaching. Det funkar helt enkelt inte i alla lägen.


Med den utgångspunkten har Mattias Lundberg och Anders Wahlberg gjort sin sjätte gemensamma bok. Den här gången med beskrivningar av elva besvärliga typer, som de stött på under sitt arbete. Och hur man som drabbad kan hantera dem.


- Vi har erfarenhetsmässigt kokat ihop de här typerna. De är visserligen stereotyper, men vi beskriver vanliga problem och ger förslag till lösningar och förhållningssätt, säger Mattias Lundberg.
Han poängterar att det finns åtminstone tre indikatorer för att det ska vara en "jäkla människa!".

  • Det är ett upprepat beteende.
  • Flera upplever samma problem.
  • De som jobbar med den här människan försöker undvika denna.

Bara en sak av de här tre räcker inte, enligt Mattias Lundberg.  Men kan man pricka av alla tre, då ska varningsflaggan hissas.

En annan viktig aspekt att ta in i bedömningen är avsikten. Bara för att det är systematiskt beteende innebär det inte att det är avsiktligt.
"Tidsoptimisten" är ett bra exempel, förklarar Mattias Lundberg. Det är slarvigt och respektlöst att inte passa tider. Men oftast inte avsiktligt. Det är typen som alltid har tid att göra ytterligare en sak. Men han (som lika gärna kan vara en hon) håller sällan vad han lovat, han har helt enkelt inte tid med det, vilket han inte förstår själv. I boken beskrivs "tidsoptimisten" och  tio andra typer. Perspektivet är hela tiden den som drabbas av de besvärliga och hur de ska hanteras. Ett uttryck som kan verka hårt.


- Jo, vi pratar om att "hantera" människor.  Lösningen kan vara att bli av med den besvärliga människan. Men lika ofta att hjälpa till exempel tidsoptimisten att få syn på sitt beteende och kunna förändra det, säger Mattias Lundberg.

Utgångspunkten i boken är svensk. Besvärliga personer finns förstås i alla länder, även om det är stora kulturella skillnader. Tar man den nordiska kulturen och jämför med den sydeuropeiska har man tydliga skillnader till exempel vad gäller tidsoptimisten, menar Mattias Lundberg. Här uppe i norr är vi mer noga med tider och då blir tidsoptimisten oftare ett problem.


- Den aggressiva typen finns säkert i alla kulturer. Men det skiljer sig var på aggressionsskalan man befinner sig, det vill säga hur arg man måste vara för att klasssificeras som besvärligt aggressiv.

På frågan om de här "jäkla människorna" ändå behövs i organisationerna - eftersom de kan vara kreativa och dynamiska - svarar Mattias Lundström med ett bestämt nej.


- De som vi klassificerar som jäkla människor behövs inte på arbetsplatser, för de ställer bara till det. Däremot behövs det förstås olika typer och även konflikter på arbetsplatser. De skapar utrymme för nytänkande och kreativitet. Men när produktionen stannar av, eller lamslås, då spelar det ingen roll vem man är, Då behövs man inte på arbetsplatsen.

Vad gör man som chef?
- Det är viktigt att du markerar att du ser och noterar deras beteenden. Då finns det en möjlighet att de förändrar sitt beteende.

Men att själv vara känslig fungerar inte. Det hjälper inte att bli förbannad eller sur, säger Mattias Lundberg. Och ger det övergripande rådet: Känn inte - tänk! Det är inte alltid så lätt. Men försök att vara lugn och saklig.
Hur många "jäkla människor" kan det finnas i arbetslivet i dag?

- Uppriktigt sagt ingen aning. Däremot kan man säga att de senaste 15 åren har man tydligare börjat se de här människorna. Tidigare, i den tidens stora organisationer, fanns det andra möjligheter att stoppa in besvärliga personer på platser där de inte kunde göra så stor skada. Det kanske fanns en filial på annan ort, där dessa kunde få vara på arkivet.

- I dag går inte det. Vi slimmar organisationer, vi tydliggör roller. Och då blir de här personerna mer framträdande.

Vad kan vi då göra med de alltför besvärliga i samhället?
- Det kan ofta vara så att någon är en jäkla människa på en arbetsplats, men inte på en annan. Det ligger även i kulturen på en arbetsplats. Vi ska inte överdramatisera det. Det handlar ofta om ett beteende som går att jobba med, kanske genom att byta miljö.

Vilka är de vanligaste fel som chefer och ledare gör i det här sammanhanget?
- Att inte våga ta i det!
- Att man ser det som ett bevis på sitt eget dåliga ledarskap.
- Att vi inte håller isär personlighet och beteende. "Om man gör så här är man aggressiv ..."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.