Sif har tidigare flaggat för att förslag från den så kallade Bennetgruppen blir verklighet i regeringens budgetproposition. Där avsätts nu 1 miljard kronor till strategiska utvecklingsprogram för svensk industri. Branscher som satsas på är skog, metallurgi, fordon, läkemedel, IT/telekom och bioteknik.
- Då kan man sätta igång väldigt inriktad forskning på strategiska framtidsprodukter, säger Sifs förbundsekonom Gösta Karlsson som betonar vikten av att ha forskning i Sverige för att patent inte ska försvinna utomlands.
Men långtifrån tillräckligt anses de 20 miljoner kronor på fyra år vara som satsas på Industriella utvecklingscentra, IUC, där småföretag får möjlighet att satsa på forskning och utveckling.
- Det finns ett tjugotal IUC i landet, det här motsvarar knappt en halvtidstjänst var, åtminstone det dubbla behövs, säger Hans Palmqvist på Sifs enhet för strategisk utveckling.
Regeringens satsning på forskning och utveckling i små företag får också kritik. Ett nytt stöd på 100 miljoner föreslås. För att stödja forskning och utveckling i småföretagen utlovas nedsatt skatt.
- Men det kan bli svårt med skatteavdrag, i bioteknikbranschen lever många på kapitaltillskott från ägarna, då blir det inga bolagsskatter, säger Hans Palmqvist.
Förslaget att höja effektskatten på kärnkraftsproducerad el slår hårt mot jobben i energiintensiva företag anser han.
- Många koncerner är internationella, när de ser över var de ska lägga investeringarna tittar de på var kostnaderna är högst och lägst, säger Hans Palmqvist.
Höjs elen med 1 öre per kilowatt motsvarar det två års löneökningar för ett pappersbruk, enligt samverkansorganisationen Skogen Kemin Gruvorna Stålet som också räknat på ett annat exempel. På Hydro Polymers i Stenungsund skulle 1 öre per kilowatt ge en ökning av produktionskostnaden motsvarande 11 000 kronor för varje anställd på ett år.

CHRISTINA SWAHN