Utanför HTF:s huvudkontor låg i många år en läkemedelsfabrik som tillverkade näringslösningar till operationer. Den svenska läkemedelsindustrin skapade sysselsättning och bidrog till vårt välstånd. Verksamheten i Stadshagen är sedan länge nedlagd. Den stora tegelbyggnaden har rivits för att ge plats åt annat. Kvar är bara en enda stor grushög.
Det är nya tider nu och det påverkar också vardagen i grannbyggnaden till grushögen. Tjänstemannaförbundet HTF har ända sedan bildandet 1937 vuxit. År för år har antalet medlemmar ökat. Ibland har det varit med flera tusen om året.
Den privata tjänstesektorn har också vuxit och sysselsätter idag 45 procent av arbetskraften i landet. Det har alltså varit en näringsrikt klimat för HTF att växa i.
Det kan se ut som HTF-bygget har stått på stadig grund, men påbyggnaden har inte skett utan sprickor. Organisationsgraden i den privata tjänstesektorn - den andel som valt att vara med i facket - är lägre än på andra områden. Och HTF har länge haft rekord i antalet personer som enbart valt att vara med i a-kassan och alltså valt bort facket. Över 67 000 personer nöjer sig med enbart arbetslöshetsförsäkring.
I februari år 2004 hände något dramatiskt. Då nådde HTF sin högsta medlemssiffra någonsin på över 158 400 personer. Men då skedde också ett trendbrott. Från den toppnoteringen har det gått utför.
På ett och ett halvt år har förbundet tappat 2 000 medlemmar. Ett förbund som år efter år växt sig större och starkare och fortsatt att växa i både bra och dåliga tider tappar plötsligt medlemmar!
Man kan tänka sig att HTF:s högsta ledning kastar oroliga blickar på granntomtens grushög och ställt sig den berättigade frågan hur allvarlig situationen är. Svaret är inte givet. Fakta pekar nämligen åt flera håll.
Den samlade medlemsutvecklingen i TCO-förbunden är 17 000 tappade medlemmar bara under förra året. Det är en snabbare medlemsminskning än vad HTF råkat utför. Förbundet har alltså klarat sig bättre än andra.
Under de senaste tre månaderna har HTF ökat med ett par hundra medlemmar. Få vågar ännu slå fast att den negativa trenden är bruten, men det kan vara så.
En ekonomisk analys av tjänstesektorn, som arbetsgivarorganisationen Almega gjort, visar en mycket god tillväxt de senaste två åren. Men även inom tjänstesektorn har de bättre tiderna inte resulterat i god utveckling av sysselsättningen.
Särskilt tydligt är det i hur handeln fungerar. Där har man gått mot större enheter, som leder till att färre anställda säljer mer. Och andelen tjänstemän i sektorn minskar.
Under tider när det är svårt att få arbete och då många varslas om uppsägning brukar HTF växa bättre än annars, men under dessa hårda tider för sysselsättningen har förbundet istället tappat medlemmar. En analys av medlemsutvecklingen mellan åren 1990 och 2003 har visat ett mycket tydligt samband mellan organisationsgrad och arbetslöshet. Ju högre arbetslöshet desto fler ville vara med i HTF.
Men det kanske inte gäller längre?
Bengt Larsson, ansvarig för rekryteringsarbetet på HTF:s Stockholmsavdelning, är tveksam.
-Jag ser någon form av kommunicerande kärl. När det går bra i våra branscher ökar medlemsantalet när fler anställs. Vår organisationsgrad borde inte minska av att fler får arbete, säger han.
Stockholmsavdelningen har knappt en tredjedel av HTF:s totala medlemskår. Samtidigt är facket mindre populärt i storstäderna än i resten av Sverige. Om Stockholm lyckas öka kan det rycka upp hela förbundet. Därför är det viktigt vad som händer i huvudstaden.
Under hösten har avdelningen inlett en offensiv. I tre köpcentra har förbundet hittills visat upp sig.
-Det har varit jättekul. Hela tiden har de kommit fram personer och pratat med oss. De tycker att vi gör en häftig satsning och att det är roligt att facket syns.
Syftet med arrangemangen har varit att öka kännedomen om HTF på platser där många medlemmar finns. Det är ett led i reklamkampanjen "HTF, Sveriges bredaste fackförbund".
Bland de fackligt aktiva i HTF finns olika svar på varför förbundet backat. Claes Wärner, ordförande för Östgötaavdelningen, anser att förbundet inte varit tillräckligt attraktivt:
-Vi håller oss inte till kärnverksamheten och har inte varit tillräckligt tydliga i de frågor vi driver. Det är för mycket populistisk verksamhet och för lite resurser till att förbättra kollektivavtalen, säger han.
Han är också kritisk till HTF:s nya organisation, som innebär att HTF Direkt i Stockholm svarar på medlemmarnas frågor när de ringer, e-postar eller faxar. De har inte lokal kännedom och då tappar man medlemmar, anser Claes Wärner.
Barbro Johansson, fackligt aktiv i Göteborg, anser däremot att orsaken till HTF:s kräftgång både handlar om hur förbundet verkar och om omvärlden. Hon tror att ungdomars attityder är viktiga. En annan orsak är att det är tufft att vara förtroendevald och det underlättar inte heller rekryteringen av nya medlemmar.
-Jag tror ändå att vi kan rekrytera och behålla medlemmar om vi lyssnar mer och är mer flexibla utifrån vad olika medlemmar har för behov. Där behöver HTF bli bättre.
Barbro Thunér, aktiv i Värmland, anser att den största orsaken till den dåliga medlemstillströmningen är hur dagens arbetsmarknad fungerar.
-Jag jobbar i ett utbildningsföretag sedan många år. jag vet inte hur många tusen människor som passerat igenom på dessa år. Vaddå prata facket när det inte finns några jobb i närheten? När det finns en eftertraktad fast anställning kan man tänka sig medlemskap.
Hon menar att HTF måste anpassa sig till den förändrade arbetsmarknaden där många inte får annat än tillfälliga jobb.
Till de lite yngre fackligt förtroendevalda hör Patrik Ström, som dryga trettio år gammal är ordförande för de systembolagsanställda i landet. Han vill ha en systematisk opinionsbildning kring den fackliga ideologin för att vända trenden:
-Vårt samhälle är uppbyggt på individualismen. Ända från skolåldern matas vi med individualismen. Det grundfundament som förut genomsyrade fackets medlemmar finns inte längre, säger han.
HTF har inlett en ny satsning på rekrytering. Den här gången är målet att vara 165 000 medlemmar år 2008.
Sven-Gunnar Sööder har tjänsten som rekryteringsledare och han är övertygad om att trenden har vänt och de senaste månadernas uppgång kommer att fortsätta.
-Tidigare har förbundet vuxit per automatik när tjänstesektorn expanderat, men nu krävs strategi och medvetet rekryterande för att vi ska växa, säger han.
En metod är att HTF i hela landet riktar sina krafter mot ett par utvalda branscher. Just nu är det företag inom handeln och bemanningsbranschen som får extra uppmärksamhet.
Man arbetar också mycket med att bilda klubbar på större arbetsplatser och utse arbetsplatsombud på små företag. Strategin är att de förtroendevalda måste sköta merparten av rekryteringen. På arbetsplatser där det finns fungerande lokal facklig verksamhet är det också lättare att locka till sig nya medlemmar. Och med fler medlemmar blir man starkare i förhandlingarna på arbetsplatsen.
Det är nya tider nu och det påverkar också vardagen i grannbyggnaden till grushögen. Tjänstemannaförbundet HTF har ända sedan bildandet 1937 vuxit. År för år har antalet medlemmar ökat. Ibland har det varit med flera tusen om året.
Den privata tjänstesektorn har också vuxit och sysselsätter idag 45 procent av arbetskraften i landet. Det har alltså varit en näringsrikt klimat för HTF att växa i.
Det kan se ut som HTF-bygget har stått på stadig grund, men påbyggnaden har inte skett utan sprickor. Organisationsgraden i den privata tjänstesektorn - den andel som valt att vara med i facket - är lägre än på andra områden. Och HTF har länge haft rekord i antalet personer som enbart valt att vara med i a-kassan och alltså valt bort facket. Över 67 000 personer nöjer sig med enbart arbetslöshetsförsäkring.
I februari år 2004 hände något dramatiskt. Då nådde HTF sin högsta medlemssiffra någonsin på över 158 400 personer. Men då skedde också ett trendbrott. Från den toppnoteringen har det gått utför.
På ett och ett halvt år har förbundet tappat 2 000 medlemmar. Ett förbund som år efter år växt sig större och starkare och fortsatt att växa i både bra och dåliga tider tappar plötsligt medlemmar!
Man kan tänka sig att HTF:s högsta ledning kastar oroliga blickar på granntomtens grushög och ställt sig den berättigade frågan hur allvarlig situationen är. Svaret är inte givet. Fakta pekar nämligen åt flera håll.
Den samlade medlemsutvecklingen i TCO-förbunden är 17 000 tappade medlemmar bara under förra året. Det är en snabbare medlemsminskning än vad HTF råkat utför. Förbundet har alltså klarat sig bättre än andra.
Under de senaste tre månaderna har HTF ökat med ett par hundra medlemmar. Få vågar ännu slå fast att den negativa trenden är bruten, men det kan vara så.
En ekonomisk analys av tjänstesektorn, som arbetsgivarorganisationen Almega gjort, visar en mycket god tillväxt de senaste två åren. Men även inom tjänstesektorn har de bättre tiderna inte resulterat i god utveckling av sysselsättningen.
Särskilt tydligt är det i hur handeln fungerar. Där har man gått mot större enheter, som leder till att färre anställda säljer mer. Och andelen tjänstemän i sektorn minskar.
Under tider när det är svårt att få arbete och då många varslas om uppsägning brukar HTF växa bättre än annars, men under dessa hårda tider för sysselsättningen har förbundet istället tappat medlemmar. En analys av medlemsutvecklingen mellan åren 1990 och 2003 har visat ett mycket tydligt samband mellan organisationsgrad och arbetslöshet. Ju högre arbetslöshet desto fler ville vara med i HTF.
Men det kanske inte gäller längre?
Bengt Larsson, ansvarig för rekryteringsarbetet på HTF:s Stockholmsavdelning, är tveksam.
-Jag ser någon form av kommunicerande kärl. När det går bra i våra branscher ökar medlemsantalet när fler anställs. Vår organisationsgrad borde inte minska av att fler får arbete, säger han.
Stockholmsavdelningen har knappt en tredjedel av HTF:s totala medlemskår. Samtidigt är facket mindre populärt i storstäderna än i resten av Sverige. Om Stockholm lyckas öka kan det rycka upp hela förbundet. Därför är det viktigt vad som händer i huvudstaden.
Under hösten har avdelningen inlett en offensiv. I tre köpcentra har förbundet hittills visat upp sig.
-Det har varit jättekul. Hela tiden har de kommit fram personer och pratat med oss. De tycker att vi gör en häftig satsning och att det är roligt att facket syns.
Syftet med arrangemangen har varit att öka kännedomen om HTF på platser där många medlemmar finns. Det är ett led i reklamkampanjen "HTF, Sveriges bredaste fackförbund".
Bland de fackligt aktiva i HTF finns olika svar på varför förbundet backat. Claes Wärner, ordförande för Östgötaavdelningen, anser att förbundet inte varit tillräckligt attraktivt:
-Vi håller oss inte till kärnverksamheten och har inte varit tillräckligt tydliga i de frågor vi driver. Det är för mycket populistisk verksamhet och för lite resurser till att förbättra kollektivavtalen, säger han.
Han är också kritisk till HTF:s nya organisation, som innebär att HTF Direkt i Stockholm svarar på medlemmarnas frågor när de ringer, e-postar eller faxar. De har inte lokal kännedom och då tappar man medlemmar, anser Claes Wärner.
Barbro Johansson, fackligt aktiv i Göteborg, anser däremot att orsaken till HTF:s kräftgång både handlar om hur förbundet verkar och om omvärlden. Hon tror att ungdomars attityder är viktiga. En annan orsak är att det är tufft att vara förtroendevald och det underlättar inte heller rekryteringen av nya medlemmar.
-Jag tror ändå att vi kan rekrytera och behålla medlemmar om vi lyssnar mer och är mer flexibla utifrån vad olika medlemmar har för behov. Där behöver HTF bli bättre.
Barbro Thunér, aktiv i Värmland, anser att den största orsaken till den dåliga medlemstillströmningen är hur dagens arbetsmarknad fungerar.
-Jag jobbar i ett utbildningsföretag sedan många år. jag vet inte hur många tusen människor som passerat igenom på dessa år. Vaddå prata facket när det inte finns några jobb i närheten? När det finns en eftertraktad fast anställning kan man tänka sig medlemskap.
Hon menar att HTF måste anpassa sig till den förändrade arbetsmarknaden där många inte får annat än tillfälliga jobb.
Till de lite yngre fackligt förtroendevalda hör Patrik Ström, som dryga trettio år gammal är ordförande för de systembolagsanställda i landet. Han vill ha en systematisk opinionsbildning kring den fackliga ideologin för att vända trenden:
-Vårt samhälle är uppbyggt på individualismen. Ända från skolåldern matas vi med individualismen. Det grundfundament som förut genomsyrade fackets medlemmar finns inte längre, säger han.
HTF har inlett en ny satsning på rekrytering. Den här gången är målet att vara 165 000 medlemmar år 2008.
Sven-Gunnar Sööder har tjänsten som rekryteringsledare och han är övertygad om att trenden har vänt och de senaste månadernas uppgång kommer att fortsätta.
-Tidigare har förbundet vuxit per automatik när tjänstesektorn expanderat, men nu krävs strategi och medvetet rekryterande för att vi ska växa, säger han.
En metod är att HTF i hela landet riktar sina krafter mot ett par utvalda branscher. Just nu är det företag inom handeln och bemanningsbranschen som får extra uppmärksamhet.
Man arbetar också mycket med att bilda klubbar på större arbetsplatser och utse arbetsplatsombud på små företag. Strategin är att de förtroendevalda måste sköta merparten av rekryteringen. På arbetsplatser där det finns fungerande lokal facklig verksamhet är det också lättare att locka till sig nya medlemmar. Och med fler medlemmar blir man starkare i förhandlingarna på arbetsplatsen.
