Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Reinfeldt vill öka trycket på arbetssökande

Hårdare kontroll av arbetslösa och sänkta krav på lönenivåer är ett par av de åtgärder som moderatledaren Fredrik Reinfeldt vill se. Men på arbetsförmedlingen anser man att kraven som ställs på arbetslösa i dag är tillräckliga.<br />
Publicerad
I en debattartikel i Dagens Nyheter framhåller Reinfeldt och chefekonomen Anders Borg att den så kallade arbetslinjen måste stärkas. Det ska vara mer lönsamt att arbeta, och inte så ekonomiskt gynnsamt att vara arbetslös. Bland annat föreslås att alla som får a-kassa ska redovisa att de söker arbete. Minst ett jobb i veckan ska man söka, om Reinfeldt får som han vill.
- Det är svårt att formulera det kravet. Vi kräver att man söker på ett sånt sätt att det är sannolikt att man får ett jobb. Söker man inom ett område där det finns gott om jobb är det rimligt att man söker fler än så. Har man en yrkesbakgrund där det är ont om jobb kan det vara svårare, säger Niclas Matstoms, chef på arbetsförmedlingen i Örebro.
Han framhåller också att jobb som arbetsförmedlingen anvisar en arbetssökande är obligatoriska att söka.
Reinfeldt anser att arbetsförmedlingarna ska få i uppdrag att kontrollera hos arbetsgivare om de arbetssökande har varit tillräckligt aktiva.
- När vi får in en order från en arbetsgivare, som alltså talar om att han behöver anställa, kontrollerar vi att den som har anvisats jobbet har sökt det, säger Niclas Matstoms.
När det gäller sökområden ger en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, Reinfeldt rätt i sitt påstående att många struntar i att vidga sitt sökande efter 100 dagar, något som man måste för att få behålla ersättningen från a-kassan.
Moderatledaren föreslår att man inte ska kunna begränsa sitt sökande geografiskt eller yrkesmässigt ens under de första hundra dagarna av arbetslöshet. "Det är också självklart att kravet ska efterföljas och redovisas för arbetsförmedlingen efter 100 dagar" skriver Reinfeldt och Borg.
I dag behöver den som är arbetslös inte ta ett jobb som ger mindre än 90 procent av a-kassan. Den gränsen vill debattörerna sänka till 80 procent. Arbetslivsminister Hans Karlsson skriver i en kommentar att "många kommer att behöva ha fler arbeten än ett för att klara sig".

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.