Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringen avvisar Unionenkrav

Regeringen tänker inte låta facket yttra sig om lönen för dem som får nystartsjobb. Det innebär att regeringen inte är beredd att ändra reglerna.
Göran Jacobsson Publicerad

- Vi ser nystartsjobb som vanliga jobb och ser inget skäl till att facket ska få yttra sig om lönen innan ett sådant arbete tillsätts, säger Fredrik Östbom, politiskt sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet. Han säger också att det inte pågår någon diskussion i regeringen om reglerna för nystartsjobb.

Tidningen Kollega har tidigare berättat om en man i Västerås som fått 11 000 kronor i månaden på sitt nystartsjobb. Avtalets lägsta lön i branschen är 15 700 kronor i månaden och genomsnittslönen i yrket är 24 300 kronor.

Unionen i Västerås har reagerat starkt på detta och kräver skadestånd av arbetsförmedlingen för försumlighet och vill att arbetsförmedlingen ska betala mellanskillnaden upp till avtalets lägsta lön. Dessutom vill Unionen att facket ska få rätt att yttra sig om lönen på ett nystartsjobb. På det viset är det när det gäller alla slags anställningar med bidrag.

- Det är trist att regeringen resonerar på det viset. Nystartsjobb är ju en slags bidragsanställning, eftersom arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgiften, säger Jan Rogell, ombudsman hos Unionen i Västerås.

Han säger att det är lätt för en arbetsgivare att utnyttja systemet och arbetslösa. De arbetslösa är inte så starka och många av dem vill ha jobb till vilket pris som helst.

Fakta

Nystartsjobb infördes av den borgerliga regeringen och är riktade till dem som varit borta från arbete länge.

Arbetsgivaren får ekonomiskt stöd som motsvarar arbetsgivaravgiften under lika lång tid som den nystartsanställde varit utan jobb. Stödet kan gå till alla slags anställningar. Ett villkor för att arbetsförmedlingen ska godkänna ett nystartsjobb är att lönen och andra villkor motsvarar kollektivavtalets regler.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.