Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Reagera innan sjukskrivningen!"

Som chef bör man agera snabbt när en med­arbetare börjar ändra sitt beteende. Det kan vara tecken på utmattning och risken är att det blir en lång och svårhanterlig sjukskrivningsperiod.
Dag Bremberg Publicerad 7 maj 2013, kl 13:05
 Monica Kjellman har arbetat i många år som arbetsmiljökonsult och skrivit bästsäljande böcker om vad chefer respektive sjukskrivna kan göra.

- Som chef ska man förstås helst reagera innan en medarbetare sjukskriver sig. När man ser tecken på att någon börjar må dåligt bör man ta ett samtal. Det kan förutom arbetsfrågor handla om att den personen passar bättre på en annan avdelning, men det kan också vara privata problem eller missbruk.

Vad kan det vara för signaler?
- Att en medarbetare ändrar beteende, till exempel tappar sin energi och börjar klaga över värk eller glömmer vad den ska göra. Det kan också vara en tidigare energisk person som börjar sucka och stöna över allt den har att göra, men inget blir färdigt.
En del personer är väl idésprutor, men har svårt att fullfölja projekt?
- Ja, jag brukar säga "rätt man på rätt plats". De som är kreativa ska inte jobba som räkne­nissar. Men det viktiga att observera är om de ändrar beteende.

Vad gör jag då som chef?
- Boka ett möte med medarbetaren. Fråga hur det är och om det är något som bör förändras för att underlätta att personen kan må bättre. I vissa fall kan det vara så att det är fritiden som är för krävande, och då måste man kanske som chef markera att medarbetaren får dra ner på den sidan.
- Andra medarbetare kan ha svårt att prioritera och då kan man behöva ett närmare ledarskap där man tillsammans preciserar vilka arbetsuppgifter som är viktigast och gör en noggrann tidsplan för de närmaste dagarna. Om det verkar mer komplicerat bör man ta hjälp av företagshälsovården.


Om någon blir sjukskriven, hur ska man hålla kontakt med den?
- Om någon fått ett läkarintyg så är det naturligt att då ta ett samtal där man bestämmer hur man ska göra med kontakterna framöver. Man får fråga vad som passar personen, men ofta är det bra att bestämma att man hörs per telefon vid en bestämd tid varje vecka. Man bör inte ringa när som helst, och man bör inte alltid fråga när personen ska komma tillbaka.


Ska man säga nej om personen vill ha lättare arbetsuppgifter?
- Det går inte att plocka russinen ur kakan, att någon bara ska pyssla med att koka kaffe eller vattna blommor. Kollegorna kanske också vill ha lättare arbete. Då får man nog säga att det inte finns någon sådan tjänst. Bättre är att personen gör sitt vanliga jobb men förslagsvis i ett lugnare tempo.
- En annan sak är att få andra uppgifter under en begränsad period av arbetsträning. Men då har ju personen sjukpenning och då ska arbetsgivaren ta in en vikarie. Det är viktigt att arbetskamraterna inte får merarbete, för det kan ju hända att det inte bara är denna individ som har problem.


Vad bör man göra om någon har många korta sjukskrivningar?

- Det är klokt att ha en rutin att man tar ett samtal med den som varit borta exempelvis sex gånger. Det är bra att företagen har en rehabiliteringspolicy, men den bör innehålla tydliga rutiner och åtgärder, som att medarbetaren måste besöka en företagsläkare. Ofta behövs svåra samtal som många chefer drar sig för.

Läkaren har ju sekretess, så hur får man veta vad problemet är?
- Om personen själv inte vill berätta så får man respektera det. Men det är bra att veta om problemen finns i privatlivet eller på arbetsplatsen. En lösning är ofta ett trepartssamtal, läkare, chef, medarbetare.




Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.