Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Rätt högskola kan betyda 15 procent högre lön

Vilken lön man får bestäms till viss del av vilken högskola man studerat vid, visar en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Publicerad
Enligt rapporten påverkas främst männens inkomst av valet av skola, medan kvinnors lön mer beror på i vilket län de arbetar.
- För männen kan det i genomsnitt skilja cirka 15 procent av årsinkomsten, säger Marie Gartell vid Stockholms universitet som tillsammans med Håkan Regnér, SACO, står bakom rapporten
"Sambandet mellan val av högskola och inkomster efter examen för kvinnor och män".
Drygt 43 000 personer som examinerats från grundläggande utbildning i slutet av 80-talet och början av 90-talet och deras inkomster 1999 ingår i studien.
- Vi har försökt få fram en renodlad högskoleeffekt genom att jämföra personer med jämförbar utbildningslängd och tagit hänsyn till faktorer som regional arbetsmarknad, ålder, om man har barn och annat som kan spela roll i sammanhanget, säger Marie Gartell.
Rapportförfattarna anser att en orsak till inkomstskillnaderna kan vara att högskolorna har olika kvalitet på undervisningen och att studenterna därför är olika produktiva och då också får olika inkomst. Men det kan också bero på att arbetsgivarna väljer arbetssökande utifrån högskolans rykte.
Att kvinnors lön mer avgörs av i vilket län de arbetar kan bero på att männen flyttar mer och att det i de regioner dit de söker sig finns fler högutbildade att välja på. Då sorterar arbetsgivarna de sökande utifrån lärosätena, anser rapportförfattarna.
De har också funnit att det är viktigast att välja rätt högskola vid mer specialiserade utbildningar medan inkomsten berörs mindre vid en bredare samhällsvetenskaplig eller teknisk utbildning.

ANITA TÄPP






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.