Enligt rapporten påverkas främst männens inkomst av valet av skola, medan kvinnors lön mer beror på i vilket län de arbetar.
- För männen kan det i genomsnitt skilja cirka 15 procent av årsinkomsten, säger Marie Gartell vid Stockholms universitet som tillsammans med Håkan Regnér, SACO, står bakom rapporten
"Sambandet mellan val av högskola och inkomster efter examen för kvinnor och män".
Drygt 43 000 personer som examinerats från grundläggande utbildning i slutet av 80-talet och början av 90-talet och deras inkomster 1999 ingår i studien.
- Vi har försökt få fram en renodlad högskoleeffekt genom att jämföra personer med jämförbar utbildningslängd och tagit hänsyn till faktorer som regional arbetsmarknad, ålder, om man har barn och annat som kan spela roll i sammanhanget, säger Marie Gartell.
Rapportförfattarna anser att en orsak till inkomstskillnaderna kan vara att högskolorna har olika kvalitet på undervisningen och att studenterna därför är olika produktiva och då också får olika inkomst. Men det kan också bero på att arbetsgivarna väljer arbetssökande utifrån högskolans rykte.
Att kvinnors lön mer avgörs av i vilket län de arbetar kan bero på att männen flyttar mer och att det i de regioner dit de söker sig finns fler högutbildade att välja på. Då sorterar arbetsgivarna de sökande utifrån lärosätena, anser rapportförfattarna.
De har också funnit att det är viktigast att välja rätt högskola vid mer specialiserade utbildningar medan inkomsten berörs mindre vid en bredare samhällsvetenskaplig eller teknisk utbildning.
ANITA TÄPP
- För männen kan det i genomsnitt skilja cirka 15 procent av årsinkomsten, säger Marie Gartell vid Stockholms universitet som tillsammans med Håkan Regnér, SACO, står bakom rapporten
"Sambandet mellan val av högskola och inkomster efter examen för kvinnor och män".
Drygt 43 000 personer som examinerats från grundläggande utbildning i slutet av 80-talet och början av 90-talet och deras inkomster 1999 ingår i studien.
- Vi har försökt få fram en renodlad högskoleeffekt genom att jämföra personer med jämförbar utbildningslängd och tagit hänsyn till faktorer som regional arbetsmarknad, ålder, om man har barn och annat som kan spela roll i sammanhanget, säger Marie Gartell.
Rapportförfattarna anser att en orsak till inkomstskillnaderna kan vara att högskolorna har olika kvalitet på undervisningen och att studenterna därför är olika produktiva och då också får olika inkomst. Men det kan också bero på att arbetsgivarna väljer arbetssökande utifrån högskolans rykte.
Att kvinnors lön mer avgörs av i vilket län de arbetar kan bero på att männen flyttar mer och att det i de regioner dit de söker sig finns fler högutbildade att välja på. Då sorterar arbetsgivarna de sökande utifrån lärosätena, anser rapportförfattarna.
De har också funnit att det är viktigast att välja rätt högskola vid mer specialiserade utbildningar medan inkomsten berörs mindre vid en bredare samhällsvetenskaplig eller teknisk utbildning.
ANITA TÄPP
