Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

PTK:s förhandlingschef öppnar för kompromiss om nytt huvudavtal

En partsammansatt huvudavtalsnämnd och medlare för varje bransch kan bli viktiga delar i ett nytt huvudavtal. Andra inslag är rehabiliteringsförsäkring, längre och arbetsfri uppsägningstid, sänkt arbetsgivaravgift och något slags mervärde för fackmedlemmar.
Göran Jacobsson Publicerad

Det berättade Lars-Bonny Ramstedt, Unionens och PTK:s förhandlingschef, på Unionens första förbundsråd, som förlagts till Nynäshamn. Förbundsrådet är Unionens högsta beslutande organ mellan kongresserna. På mötet deltog valda delegater från hela landet.

Lars-Bonny Ramstedt berättade om innehållet i de just avslutade samtalen mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv. Samtalen har nu övergått i förhandlingar.

Lars-Bonny RamstedtHan betonar att det är hans bild av samtalen och att inget ännu är beslutat. Det här är hans bedömning av vad som kommer bli viktigt i ett kommande huvudavtal.

Tanken bakom huvudavtalsnämnden är att den ska ta ställning till vad som är god sed på arbetsmarknaden. Det finns de som kan tänka sig att en sådan nämnd skulle kunna säga ja eller nej till en varslad konflikt medan andra säger att facket aldrig någonsin skulle gå med på att släppa ifrån sig beslutanderätten över stridsåtgärderna. Mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK finns dock inget beslutat om en sådan nämnd eller några befogenheter för den.

Medlare i varje bransch har fått namnet förhandlingsmedlare och idén går ut på att det ska finnas medlare som utses av parterna och de ska ha en procedurordning att arbeta efter.

Med den här typen av förändringar skulle parterna själva ta över viktiga delar av det som statliga Medlingsinstitutet arbetar med.

- Grunden ska även i fortsättningen vara den svenska modellen, där jag tycker att det är viktigt att parterna tar ansvar för kollektivavtalet. Det betyder att både vi och Svenskt Näringsliv ska stå upp för avtalet. Jag anser också att det ska innebära att facket verkar för att företag ska gå med i en arbetsgivarorganisation och på samma vis tycker jag att arbetsgivarna ska rekommendera sina anställda att gå med i facket, säger Unionens och PTK:s förhandlingschef.

När Svenskt Näringsliv bjöd in till samtal om huvudavtal efterlyste arbetsgivarorganisationen en förändring av konfliktreglerna. Ett slags svar på deras begäran kan huvudavtalsnämnd och förhandlingsmedlare vara.

Arbetsgivarna vill även ha en förändring av las - lagen om anställningsskydd. Det är troligt att Svenskt Näringslivs företrädare Urban Bäckström och Jan- Peter Duker kommer förespråka att kvalifikation och kompetens ska få stor betydelse - kanske större än anställningstiden - vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Som svar på arbetsgivarnas inbjudan lyfte facken fram frågor som har med effekterna av strukturomvandlingen att göra. Facken vill skapa gemensamma skydd för de anställda som drabbas av näringslivets allt snabbare förändringar.

Lars-Bonny Ramstedt berättar att man i samtalen diskuterat rehabiliteringsförsäkring och förlängd och arbetsfri uppsägningstid.

- Rehabiliteringen ska inte vara beroende av företagets möjligheter. Det ska vara en försäkringslösning som ger rätt till rehabilitering, säger Lars-Bonny Ramstedt, som ännu inte är riktigt säker på hur en sådan försäkring ska utformas eller organiseras.

En idé har varit att dubblera uppsägningstiden och göra den arbetsfri om de lokala parterna kommer överens om turordningen vid uppsägningen. Vinsten för de uppsagda är att de får tid på sig att hitta något annat med bibehållen lön.

I samtalen har rehabförsäkringen och den dubbla uppsägningstiden blivit ett paket tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter. Om parterna skapar en ny rehabiliteringsförsäkring och förlänger uppsägningstiden ökar företagens kostnader och då har det setts som rimligt att de tre huvudorganisationerna vänder sig till regeringen med en begäran om sänkta arbetsgivaravgifter.

Lars-Bonny Ramstedt berättar att han också förespråkat att det ska finnas ett mervärde för den som är med i facket och att det borde vara en del av förhandlingarna.

I samtalen har LO och PTK förklarat att det är ett absolut krav för ett nytt huvudavtal att Laval-domens effekter motverkas. Det är troligt att det hos Svenskt Näringsliv finns förståelse för att facken inte tycker det är någon idé med ett nytt huvudavtal om ett utländskt kollektivavtal helt kan förta värdet av ett svenskt avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.