Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Privata sektorn nobbar HBT-frågor

Hur jobbar din arbetsplats med HBT-frågor? Sedan fyra år tillbaka erbjuder RFSL en utbildning som resulterar i en HBT-certifiering. Hittills har 64 verksamheter hoppat på tåget. Majoriteten inom den offentliga sektorn.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 4 september 2012, kl 09:40

- Jag vet inte varför den privata sektorn inte prioriterar de här frågorna. Kanske ser de inte mervärdet eller tycker att de redan kan det där med HBT och bra bemötande, men det handlar inte om att behandla alla lika utan att behandla alla utifrån vars och ens förutsättningar, säger Karol Vieker, certifieringsansvarig på RFSL.

För några år sedan gjorde projektet Fritt Fram en kartläggning om hur företag bemöter homo- och bisexuella kunder. Resultatet visade att över 90 procent av de tillfrågade företagen ansåg att de hade tillräcklig kompetens för att bemöta homo- och bisexuella professionellt, men att endast var tredje verksamhet kunde ge något exempel på hur man går till väga. 95 procent hade också utbildningar i bemötande, men endast 4 procent inkluderade bemötande av homo- och bisexuella.

- Många verksamheter har punktinsatser som nätverk eller styrdokument och tycker då att de har avhandlat frågan. Men att gå på djupet och genomsyra verksamheten med tankar som: Hur bemöter vi andra människor? Känner sig alla inkluderade av våra utskick? Vilka tavlor finns i vår reception, är de enbart på heterosexuella par? Det är det få verksamheter tar sig tid med.

Under en HBT-certifiering genomgår verksamhetens anställda en utbildning i fyra steg, då man diskuterar och reflekterar över normer och förhållningssätt. Därefter ser man över informationsmaterial, blanketter, styrdokument och miljö i kontors- eller väntrum. Målet är att skapa en miljö där alla känner sig inkluderade och välkomna.

- Ett av företagens dyraste processer är att rekrytera och behålla kompetent personal. Om stämningen på jobbet gör att man inte känner sig inkluderad, presterar man inte på topp, antalet sjukdagar ökar, arbetsmiljön blir sämre, och man lockar inte längre till sig de allra bästa. Så det finns mycket pengar att tjäna på att utbilda ledning och personal. 
Certifikatet är giltigt i två år. Därefter görs en så kallad "omcertifiering" som gäller i ytterligare två år.

- Det händer mycket i världen och i ett företag på två år. Omorganisationer gör att personal byts ut och kunskap behöver förnyas. Vi har fått fin respons av de verksamheter som har certifierats och omcertifierats. En enkätundersökning vi gjorde visade att 92 procent skulle rekommendera HBT-certifiering till andra.

Av de 64 verksamheter som har genomgått RFSL:s utbildning är över 90 procent inom offentlig sektor. De flesta återfinns inom vård och omsorg, arbetsplatser där man möter många människor. Endast tre privata verksamheter har genomgått utbildningen. Även bland fackförbunden har intresset varit svalt.

- Vad jag vet har inget fackförbund varit intresserat. Jag tror inte att de vet var de ska börja. Ska man börja utbilda ombudsmännen eller kansliet? Det är konstigt då bemötande är en så stor del av fackförbundens vardag. Men man prioriterar hårda frågor.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.