Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Pensionspengar satsas på kärnvapen

Tjänstepensionsföretaget Alecta har hundratals miljoner placerade i företag som tillverkar kärnvapen och klusterbomber. Just nu pågår dock en översyn av ägandet inom vapenindustrin.<br />
Publicerad
Vid årsskiftet hade Alecta 268 miljoner kronor placerade i aktier inom kärnvapenindustrin, visar en undersökning som Dagens Industri gjort. Det handlar bland annat om aktier i Lockheed, som tillverkar delar till klusterbomber och kärnvapenbärande robotar.
Klusterbomber, kapslar som innehåller en mängd mindre bomber, är ett omdiskuterat vapen. Både för att dess verkan är svår att avgränsa och att risken för att civila drabbas är stor. De delar som inte detonerar ligger kvar, och lemlästar och dödar människor långt efter att krigen är över.
Än så länge finns dock inget förbud mot användandet av klusterbomber. Inte heller finns det ett sådant förbud i de etiska riktlinjer som Alecta följer vid sina aktieplaceringar.
- Vi gör en normal scanning och ser till att man följer de mänskliga rättigheterna och sådana saker, säger Mats Ekeroth, Sifs kanslichef och vice ordförande i Alectas styrelse.
- Den diskussion som dyker upp då och då är om vi ska ha aktier inom vapenindustrin. Det tycker jag generellt sett inte är något problem. Vi kommer från ett förbund som organiserar medlemmar inom denna del av industrin.
Inget av de fem bolag som Dagens Industri nämner är dock svenskt. Här handlar det om amerikanska bolag som deltar i USA:s kärnvapenprogram.
- När vi pratar om kärnvapen blir det en annan principiell diskussion. Jag har inte ställt mig själv den här frågan, säger Mats Ekeroth.
I framtiden kan dock Alectas riktlinjer komma att ändras. En översyn där man bland annat synar den här typen av vapentillverkning pågår just nu.
Totalt förvaltar Alecta 440 miljarder kronor åt 1,7 miljoner privatkunder och 28 000 kundföretag.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.