Logo
Sök
Arkiv

Överviktiga klassas som funktionshindrade

Var fjärde arbetssökande klassas om funktionshindrad av Arbetsförmedlingen. Det kan handla om personer med kriminell bakgrund, kraftig övervikt eller bristfällig hygien, visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad

I början av 1990-talet kodades tio procent av alla arbetssökande som funktionshindrade.  2011 var det var fjärde. Det innebär att i genomsnitt 171 000 personer per månad var klassade som funktionshindrade, skriver arbetslivsforskarna Kerstin Jacobsson och Ida Seing i en vetenskaplig artikel.

- Vi har några förklaringar. Dels handlar det om arbetslivets ökade krav, man fokuserar allt mer på produktivitet och effektivitet. Dels har det skett en normalitetsförskjutning. Nu gäller det inte bara att ha rätt utbildning, utan också rätt attityd och rätt social kompetens, säger Ida Seing.

- Samtidigt hänger det samman med en förändring av arbetsmarknadspolitiken. Verktygslådan är helt enkelt mindre för den generella arbetsmarknaden. Kodningen blir ett sätt att få tillgång till ytterligare resurser.

Utöver cv-skrivande och coachning finns inte särskilt mycket hjälp att erbjuda arbetssökande. Men genom att koda arbetslösa som funktionshindrade får de tillgång till "exklusivare hjälpinsatser", exempelvis lönebidrag och skyddade anställningar, skriver forskarna som intervjuat specialister på Arbetsförmedlingen som arbetar med funktionshinderskodning.

Arbetsförmedlingen använder olika koder för olika typer av funktionshinder. Ett exempel är så kallad socialmedicinskt funktionshinder. Exempel på detta kan vara att ha en kriminell bakgrund eller missbruk. Men i intervjuerna nämns också avvikande utseende som kraftig övervikt, piercing eller bristfällig hygien.

"Anställbarheten definieras ännu mer utifrån arbetsgivarnas perspektiv. I praktiken kan den som bedöms ha arbetsförmåga, efter arbetsprövning, ändå befinnas icke anställningsbar", skriver forskarna.

- Det vi vill poängtera är att kraven ökar för att man ska vara anställbar. Från Arbetsförmedlingens sida är kodningen ett logiskt handlande. De måste förhålla sig till omgivningen, säger Ida Seing som poängterar att de inte intervjuat de arbetssökande som klassas som funktionshindrade.

- Det vore naturligtvis bra. Då skulle man få svar på frågan hur det känns att få en kod av detta slag.

Niklas Hallstedt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även