Om siffran vore korrekt skulle den motsvara den normala pensioneringstakten, ungefär 2,5 procent per år.
- Ja, det är inte mer än det normala. Men jag tror att det kan bli mer än 20 procent som slutar, säger Mårten Eriksson på branschorganisationen Svensk skogindustri.
- De siffror som publicerats är väl mer uppskattningar. Det här är siffror som är svåra att förstå och variationerna är stora.
Mårten Eriksson letar fram det underlag som finns, vilket är en enkätundersökning som gjordes för nästan två år sedan. Den enkäten, som riktades till massa- och pappersbruken, som har 31 000 anställda, besvarades av företag med tillsammans ungefär en tredjedel av de anställda. Bortfallet är således relativt stort, men resultatet var att 16 procent av personalen hade fyllt 56 år. Dessa borde då pensioneras inom elva år.
Det är ingen stor andel, särskilt inte om man jämför med vården och stora delar av den offentliga sektorn. En förklaring till att det inte är fler äldre på pappersbruken kan vara att många slutat i förtid, särskilt som det under 1990-talet var populärt att minska personalen med hjälp av avtalspensionering.
- Jag tror inte att det är lika vanligt längre, säger Mårten Eriksson.
Han säger att skogsindustrin har mycket låg personalomsättning, men stora problem att rekrytera ingenjörer.
Efterfrågan på högskoleutbildade tekniker kommer de närmaste fem åren troligen att vara högre än utbudet, enligt den senaste prognosen från Statistiska centralbyrån, SCB. Det blir underskott även på lärare och vårdpersonal, men överskott på bland andra samhällsvetare och kockar. Sammantaget kommer det inte att bli någon generell arbetskraftsbrist i Sverige, utan det kommer att finnas kvar en "reserv" av arbetslösa.
DAG BREMBERG