Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ökad ohälsa i kontorslandskap

Fler och fler företag slår ut väggarna och tvingar ihop medarbetare i syfte att spara pengar och öka produktiviteten. Men forskare är tveksamma till att landskapen verkligen sänker kostnaderna.
Johanna Rovira Publicerad
Kontorslandskap kan påverka hälsan negativt.

En forskargrupp från Australien, som gått igenom en samling studier om kontorslandskap, konstaterade helt nyligen att övergången till landskap i 90 procent av de undersökta studierna varit av ondo för personalens hälsa. Ökad stress och förhöjt blodtryck och ökad risk för spridning av influensavirus, var några av de nackdelar som lyftes fram i studien. Dessutom leder landskapen till fler konflikter och lägre produktivitet, ansåg forskarna bakom studien.

Det finns svenska undersökningar som drar liknande slutsatser. Beata Sjöberg vid Handelshögskolan i Göteborg, skriver i sin studie att det inte finns något som pekar på att man verkligen sparar pengar på att bygga kontorslandskap:

- Lägger man till kostnader för stressjukdomar och tar i beaktande trivsel och koncentrationsmöjligheter så är det kanske i slutändan fråga om en förlustaffär. Kanske är det istället en image utåt om att vara ett trendigt och modernt företag, ett symboliskt värde, som är vinsten.

 Ändå fortsätter landskapen bre ut sig och facket har inte lyft frågan, utan hakar snarare på trenden internt.

-  Vi har haft enstaka diskussioner, men det har inte varit något stort tryck från medlemmarna i den här frågan, säger Börje Sjöholm, som är arbetsmiljöexpert på Unionen.

- Vi är inte kategoriskt för eller mot kontorslandskap, utan hävdar att alla arbetsplatser ska utvecklas i samverkan mellan parterna, säger Peter Hellberg, förste vice ordförande för Unionen.

Han har egen erfarenhet av att gå från enskilt rum till landskap från sin tid på IBM. Från att ha varit starkt skeptisk, har Peter Hellberg idag en något mer försonande inställning till landskapen.

- Man måste titta på lämpligheten från fall till fall, beroende på vilka arbetsuppgifter man har.  Min erfarenhet är att det i ett projekt kan finnas kreativa faser där det är jättebra att sitta i landskap, medan det i andra faser finns stor risk för att man blir störd och frustrerad, säger Peter Hellberg.

Medan arbetsgivaren lätt kan se de konkreta besparingar som kan göras på att slå ut väggar och fösa ihop personal, är det svårt att sätta prislapp på minskad trivsel. Lika svårt är det att bevisa att ökad sjukfrånvaro beror på arbetsmiljön, gissar Peter Hellberg, som i dag har återvänt till eget kontorsrum i sitt jobb på Unionen.

- Det är just övergången mellan eget rum och landskap som är jobbigast för många. Efter ett tag vänjer man sig och inser att det inte var så illa som man fruktade.  Fast personligen tycker jag det är lättare att fokusera i eget rum.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.