Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ökad kontroll av de regionala skyddsombuden
Verksamheten bör vara mer resultatinriktad och uppföljningen av stödet till de regionala skyddsombuden ska ses över. Det föreslår Ekonomistyrningsverket i en ny rapport.
- De belyser inget nytt utan så fungerar det i stort sett idag, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Unionen.
- De belyser inget nytt utan så fungerar det i stort sett idag, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Unionen.
Varje år delar staten ut cirka 100 miljoner kronor till regional skyddsombudsverksamhet. Vart pengarna tar vägen anser regeringen är aningen oklart och har därför gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att se över rutinerna för administrationen och redovisningen av det statliga stödet.
I den färdiga rapporten ger man nu några konkreta exempel på hur verksamheten kan förbättras. Att Arbetsmiljöverket får ett större ansvar att följa upp och granska vad ombuden har för uppgifter, och att verksamheten ska bli mer resultatstyrd är några exempel.
- Med en resultatinriktad verksamhet menar vi att man ska kunna mäta vad det är man åstadkommit under året. Hur man har jobbat och hur verksamheten kan utvecklas både på kort och lång sikt, säger Susanna Hammarberg, huvudansvarig för rapporten.
Börje Sjöholm anser att rapporten mer beskriver hur verksamheten bedrivs i dag än belyser något nytt.
- Jag ser inte att rapporten kommer med några drastiska förändringar. Vi bedriver redan en resultatinriktad verksamhet, men det är svårt att mäta allt jobb i siffror, säger han.
Att en ökad kontroll av skyddsombuden skulle innebära att personer skulle skrämmas att ta uppdraget avvisar Susanna Hammarberg bestämt.
- Vi har tänkt en del på det där och visst innebär det en anpassning. Men man ställer redan i dag höga krav på rapportering från skyddsombuden så jag tror inte att någon avsäger sig uppdraget på grund av det, säger hon.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
