Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nytt omställningsavtal på gång

PTK och Svenskt Näringsliv har kommit överens om att inleda förhandlingar om ett nytt omställningsavtal i april. Medan facket bland annat kräver att också visstidsanställda och sjuka ges stöd vid uppsägning, vill arbetsgivarna se ändringar i turordningsreglerna.
Anita Täpp Publicerad

De flesta privatanställda tjänstemän omfattas av ett omställningsavtal som ger rätt till stöd i det fall man blir av med jobbet på grund av arbetsbrist. Genom ett trygghetsråd kan man då få hjälp att hitta ett nytt arbete. Avtalet ger också ersättning utöver de pengar man enligt lag har rätt till som arbetssökande.

Nu har PTK och Svenskt Näringsliv beslutat inleda förhandlingar om ett "utvecklat" omställningsavtal.

När parterna i dag presenterade sin avsiktsförklaring vid en presskonferens sa PTK:s ordförande Cecilia Fahlberg att facket förutom att kräva att fler får tillgång till omställningsavtal också vill se en större satsning på kompetensutveckling.

Cecilia Fahlberg påpekade att turordningsregeln om "sist in först ut" inte längre har så stor betydelse för tjänstemännen vid neddragningar. I stället är det den kompetens man har som avgör om man blir kvar eller inte.

- I dag har du ingen trygghet i antalet år du varit anställd, utan att du har rätt kompetens. Det behöver inte handla om att man har hög eller låg kompetens utan kan vara att man har fel kompetens. Därför hoppas vi kunna skapa möjligheter för en kontinuerlig vidareutbildning inom ramen för omställningsavtalet, sa hon.

Svenskt Näringsliv vill se ändrade turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid företrädesrätt till återanställning.

Organisationens vice vd Christer Ågren sa att många företag i dag ofta tvingas säga upp anställda med rätt kompetens vid neddragningar, för att sedan snabbt se till att få tillbaka den kompetens man behöver genom att nyanställa.

Christer Ågren tror att ett nytt omställningsavtal kan vara i hamn under nästa år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.