Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nyfiken på-kräftkalaset

Varför sätter vi på oss färgglada hattar och sjunger nubbesånger när kräftskivans högtid börjar? Mathistorikern Richard Tellström vet.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

När började vi äta kräftor i Sverige?

- Kräftätandet går att härleda ända tillbaka till 1500-talet. Då åt man oftast dem varma, inbakade i pajer. Det var inte förrän i mitten av 1800-talet som man började äta kräftorna kalla i kryddlag.

Vilka åt kräftor?

- Från början var det bara adeln som åt kräftor i mat men det beror inte på att bönderna inte hade tillgång till dem. För dem var kräftor ickemat, skräp som inte innehöll något kött. Lite som att äta skorpioner.

När blev det en fest?

- I mitten av 1800-talet slog kräftfesten igenom på riktigt. Då lade man till kulörta hattar och girlanger och började sjunga visor vid maten. Men den stora kräftboomen kom på 1970-talet då de frysta kräftorna gjorde entré i mataffärerna.

Hur ska en riktigt bra kräftfest vara?

- Det ska finnas rikligt med kräftor. Gärna staplade i ställningar eller på hög. Det ger en vacker presentation av maten. Kräftkalaset är en av de få traditioner då all mat är framme på bordet och man inte blir tilldelad portioner och det är kul.

Som tillbehör kan man laga en god paj, gärna med svamp eller ost. På sidan av passar ett gott knäckebröd bra.

Vad ska man dricka till?

- Snapsar såklart. Det som är viktigt att tänka på är att de inte är för starka. Däremot är det gott om de är kryddiga och aromatiska. Även öl passar fint, men undvik vin. Det slår sönder smaken på kräftorna.

Varför äter man kräftorna just under höstmånaderna?

- Förut kunde man äta, fiska och sälja kräftor året om, men under mitten av 1800-talet så höll man på att fiska slut på hela kräftbeståndet. Därför infördes ett förbud mot fisket under hela året förutom i augusti och september. Det förbudet är borta nu, men traditionen att äta kräftor just då hade redan etablerat sig så man fortsatte med det.

Är kräftfesten ett svenskt fenomen?

- Ja, det är bara i Sverige och södra Finland som kräftskivan finns som tradition. Man äter även kräftor i Norge men det är ingen fest.

Tror du att traditionen kommer att leva vidare?

- Det är en annorlunda och relativt billig fest så det tror jag. Men eftersom det är en så pass ny tradition så kommer den nog att se annorlunda ut om ett par år. Man lade ju tillexempel till hattar och dekorationer för inte allt så länge sedan. Det skulle man inte kunnat göra med påskfirandet då det är så pass etablerat.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.