Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya tjänstemannajobb på väg inom industrin

Svensk industri går fortsatt bra. Nu börjar det ge jobb åt tjänstemännen också, visar Sifs industribarometer.<br />
Publicerad
Det kommande halvåret blir en fortsatt guldjakt för de svenska industriföretagen. Den bedömningen gör Sifklubbarna på 115 företag i drygt tio branscher. För så gott som samtliga branscher gäller stigande orderingång, bra försäljning och god vinstutveckling.
Hittills har inte det här resulterat i några nya jobb. Men nu syns en vändning. Visserligen tror man att antalet arbetare kommer att fortsätta att minska, däremot blir inte längre tjänstemännen färre.
- Det är väldigt positivt. Dessutom är våra klubbar ofta lite övernegativa när det gäller anställningar, så det kan bli ännu mer positivt, säger Sifs chefsekonom Nils-Åke Carlsson.
I fem branscher, verkstadsindustrin, energi, telekom, IT och byggindustrin, bedöms sysselsättningen för tjänstemän öka. Inom tre branscher, fordonsindustrin, stål- och gruvindustrin, och skogs- och pappersindustrin spås dock en fortsatt minskning av antalet tjänstemän. Inom ytterligare fyra branscher, kemiindustrin, läkemedelsindustrin, försvarsindustrin och livsmedelsindustrin, tror klubbarna att sysselsättningen kommer att vara densamma som tidigare.
Industribarometern visar vidare att industrin satsar offensivt, bland annat genom investeringar i forskning och utveckling. Däremot ligger investeringarna i de anställdas kompetens still i många branscher. Undantagen är verkstadsindustrin, stål- och gruvindustrin, IT och byggindustrin, där klubbarna tror att investeringarna i kompetens kommer att öka med högst fem procent.
De uteblivna utbildningssatsningarna oroar Sif.
- Behovet av att företagen sköter sin kompetensutveckling ökar, annars kan det uppstå flaskhalsar. Det är något vi kan se inom en del branscher redan, säger Nils-Åke Carlsson.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.