Det här har lett till många försämringar för a-kassorna, konstaterar SO i en ny rapport. Under det första halvåret tappade a-kassorna 321 000 medlemmar, 8,4 procent, vilket innebär att färre medlemmar tvingas bära kostnaderna. Samtidigt ökade kassornas administrationskostnader med 238,5 miljoner kronor, ca 20 procent. Det beror på att kassorna tvingades ändra aviseringsperioder och rutiner. Det nya regelverket har även gjort det svårare för kassorna att planera sin ekonomi.
En annan konsekvens av förändringen är att skillnaden mellan högsta och lägsta medlemsavgift ökat från 34 till 218 kronor i månaden. Många medlemmar har valt att lämna a-kassan genom att sluta betala avgiften. Det här har tvingat kassorna att införa nya rutiner för att driva in obetalda avgifter. Möjligheterna att få in pengarna, i snitt cirka 1 000 kronor, måste sättas i relation till indrivningskostnaderna, skriver SO.
För staten innebär den höjda egenfinansieringen att arbetslöshetsförsäkringen nu drar in 14,5 miljarder kronor mer än den kostar, en ökad överfinansiering med 11,5 miljarder, enligt SO.
NIKLAS HALLSTEDT