Pensionerna har alltid varit en viktig fråga för tjänstemännen. Den statliga pensionen har under alla år behövt ett avtalat tillskott för att ge tjänstemannen en rimlig del av sin slutlön i pension.
Efter långdragna förhandlingar är har nu de privatanställda tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv kommit överens om ett nytt pensionsavtal. Pensionsvillkor är inget som man ändrar från en dag till en annan, eftersom det är något löntagaren sparar ihop till under hela sitt yrkesliv genom att avstå från en del av sina löneökningar. Då ska man också veta vad man avstår pengar till. Därför kommer bara de allra yngsta på arbetsmarknaden med säkerhet föras in i det nya systemet.
Unga HTF-medlemmar får alltså en ny variant av tilläggspensionen ITP när de går i pension. Övriga behåller den nuvarande. Men i företag som saknar avtal och skriver kollektivavtal kan alla få nya ITP om centrala fack och arbetsgivare säger ja. Det är enda, men viktiga, undantaget.
Under en övergångstid på upp till 37 år fasas nya årgångar in i nya systemet medan äldre är kvar i det gamla.
I en avtalspension sluter fack och arbetsgivare kollektivavtal om att sätta av en viss procent av lönen varje månad, som med avkastning under många år blir tillägg till den allmänna pensionen.
Arbetsgivarna har ogillat att de premier de betalar in till nuvarande ITP ändras för att tjänstemännen ska ha en i förväg bestämd pensionsnivå. Deras krav var att premien ska vara bestämd i stället för pensionen, så att de kan överblicka kostnaden. Kravet har vunnit gehör i den nya ITP-plan som PTK och Svenskt Näringsliv enats om. HTF och de andra fackförbunden i PTK har fått igenom andra fördelar för medlemmarna.
- Vi får ett pensionsavtal som håller för framtiden och som parterna försvarar i stället för den gamla ITP-planen som Svenskt Näringsliv fört ett gerillakrig mot, summerar HTF:s förhandlingschef Tomas Oskarsson, som ingår i PTK:s förhandlingsdelegation.
- Vi har fått igenom en väldigt bra nivå på avsättning till pensionen, 4,5 procent av månadslönen upp till 7,5 basbelopp som är 27 800 kronor.. Det hade arbetsgivarna länge väldigt svårt att gå med på. Det ger en bra pension om man tar med att pengarna ska börja sättas av redan vid 25 års ålder, tre år tidigare än i dagens ITP, och även efter 62 år, som nu är övre gräns.
För att komma fram till rätt nivå på sparande beställde facken analyser av 27 olika exempelkarriärer för tjänstemän, med växlande antaganden om avkastning, tillväxt och inflation. Man såg hur mycket pengarna växer med några fler sparår än nu.
Arbetsgivaren kan med nya ITP överblicka och förutse kostnaden. Risken för dålig avkastning på sparandet får tjänstemannen bära. Vad får tjänstemannen i utbyte?
- Tjänstemannen tar inte bara risken utan också chansen i nya ITP, säger Tomas Oskarsson. Osäkerheten i nuvarande system kräver marginaler. Alecta, som förvaltar pengarna, måste ha 30 procents överlikviditet. Noll procent räcker när avgiften och inte pensionen är bestämd. Växer sparandet mer är vinsten tjänstemannens.
Då sparandet sker under mycket lång tid är chansen större än risken, menar Tomas Oskarsson. Enskilda individer kan dock få sämre utveckling, till exempel vid sen lönekarriär.
Arbetsgivarna räknar med att spara 20 procent av kostnaden när alla kommit över i nya ITP. Facken räknar med att utfallet blir lika bra eller bättre för medlemmarna. Hur går det ihop?
En förklaring är att premiebetalningen påbörjas tre år tidigare och pågår tre år längre. Särskilt de första inbetalningarna hinner växa enormt med ränta på ränta.
Tidigare var det slutlönen som bestämde avtalspensionens storlek, men i det nya systemet bestäms den av de samlade avsättningarna till pensionen. Det kan vara en fördel för tjänstemannen i nya ITP och en osäkerhet mindre. Det är inte lika självklart som tidigare att man har en högre inkomst i slutet av arbetslivet.
- Det är bättre anpassat till ett modernt arbetsliv, där man går in och ur anställningar på ett annat sätt än vi 40-talister varit vana vid, anser Mari-Ann Krantz, ordförande för PTK och Sif.