Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Nya krav på arbetsmarknaden när befolkningen åldras

I dag lever vi i snitt 20 år längre än för 100 år sedan, vilket ställer nya krav på arbetsmarknaden. Att fortsätta karriären efter 65-årsdagen är snart inte bara ett val utan ett måste.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad 23 oktober 2012, kl 15:28

I maj 2012 var vi  9,5 miljoner människor i Sverige, varav närmare 1,8 miljoner är över 65 år. Bara mellan 2001 och 2011 ökade antalet personer över 65 år med nästan 200 000. Att vi blir äldre och håller oss friska är naturligtvis positivt, men ställer också nya krav på arbetsmarknaden. Hur länge orkar vi egentligen jobba och vad krävs för att vi ska stanna kvar i arbetslivet? Det diskuterades under ett seminarium anordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).

- Vill vi behålla välfärden krävs det att vi jobbar längre. Detta kräver dock en omställning av både arbetslivet men framför allt vår tankevärld. Den 65-åriga pensionsåldern sitter väldigt hårt hos människor. Men åldern som förut var en lättnad, kan i dag vara en bom för dem som faktiskt är fullt kapabla att fortsätta arbeta, sade statsminister Fredrik Reinfeldt.

Enligt prognoser från Statistiska centralbyrån kommer trenden där allt fler lever allt längre att fortsätta. Fram till 2030 beräknas medellivslängden för kvinnor öka från 83,8 till 85,9 år, medan den för män beräknas öka från 80 till 83,1 år. Så vad är det som avgör hur länge vi väljer att arbeta? Gabriella Sjögren Lindquist, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, skiljer på tre faktorer: De institutionella förhållandena, alltså pensionssystem och socialförsäkringar som alla har åldersgränser, individens egenskaper som hälsa, utbildning och förmögenhet och sist men inte minst faktorer som rör efterfrågan på arbetsmarknaden.

-  Studier visar till exempel att egenföretagare jobbar längre då de har en mer flexibel arbetstid och inte har någon arbetsgivare som säger åt dem när de ska sluta jobba. Åldersdiskriminering kan också vara en faktor som spelar in.

Anna Jonsson, ekonomie doktor på Ekonomihögskolan i Lund tryckte också på möjligheten till vidareutbildning och byte av karriär med hjälp av kunskapsöverföring.

- Jag tror att de enklaste lösningarna ibland kan vara de bästa. Lärlingstjänster har till exempel fungerat väldigt bra på de företag jag har tittat på. Det skapar en stark lärandekultur och ett forum där man får möjlighet att utvecklas hela livet.

Lösningarna för att behålla välfärden är fler. Ett sätt att öka andelen yrkesverksamma tror Gabriella Sjögren Lindquist är att höja åldern i las och dessutom höja åldern för pension.

- Kan man inte gå i pension förrän en viss ålder så är det naturligtvis avgörande för hur länge man arbetar. Sedan handlar det förstås också om att stimulera en andra karriär genom att förändra attityder hos arbetsgivare samt se till att arbetsmiljön är bra.

Lina Jonsson