Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny utbildning ska stärka facket vid lönekartläggningar

Under våren och hösten kommer Sifs förtroendevalda att kunna lära mer om hur man kan förhandla när man är missnöjd med en lönekartläggning.<br />
Publicerad
- När man inte tycker att det går bra kan man kliva ur samverkan och begära förhandling i stället. Men vi ser att många inte tagit den möjligheten, säger Ulla-Maria Jonsson, som leder Sifs lönekartläggningsprojekt.
- Även om man är överens om upplägget kan det hända att man har olika uppfattning under arbetets gång och då kan man också förhandla om det. Det kan vara att man inte får tillräcklig information, inte är överens om olika värderingar, med resultatet och liknande. Då ska man förhandla tills man är nöjd.
Förbundet har satsat nära sexton miljoner kronor för att få igång lönekartläggningar i företagen. I somras avslutades en tvåårig satsning där sex regionala lönekartläggare var anställda för att hjälpa klubbarna med utbildning och goda råd. I dag kan de förtroendevalda få hjälp av avdelningarna. Projektet går vidare med kurserna om hur man kan förhandla i samband med lönekartläggningarna.
En lokal tvist om lönekartläggningsprocessen kan tas vidare till central förhandling och sedan jämställdhetsnämnden för ett vitesföreläggande.
Om parterna är oense om hur lönerna för enskilda eller grupper blir kan tvisten drivas till central förhandling och Arbetsdomstolen.
- Jämställdhetslagen är i stort sett bra. Men det ställs stora krav på att det lokala facket driver på så att det blir lönekartläggningar. Så det vore bra om vi kunde få in konkretiseringar om lönekartläggningar i löneavtalen, säger Ulla-Maria Jonsson.
Information om var och när kurserna hålls kommer att ges av förbundsavdelningarna och även på Sifs hemsida www.sif.se

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.