Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny studie om mobiltelefoni

Tio års regelbunden användning av mobiltelefon ger en tydligt ökad risk för elakartad hjärntumör. Det visar en stor studie från Arbetslivsinstitutet. Värst är strålningen från trådlösa inomhustelefoner.<br />
Publicerad
- Det här visar att man ska vara försiktig med att använda mobiltelefoner och trådlösa telefoner, säger forskaren Kjell Hanson Mild som deltagit i studien.
Forskarlaget har studerat 905 fall av elakartad hjärntumör och kartlagt deras användning av mobil och trådlös telefoni.
Riskökningen tar ordentlig fart för den som har pratat mer än 2000 timmar i mobiltelefon. Det innebär ungefär en timme om dagen, 200 arbetsdagar i tio år. För dessa personer är risken att drabbas av elakartad hjärntumör 2,4 gånger högre än för personer som inte alls pratat i mobiltelefon.
Störst är riskökningen bland dem som börjat använda mobiltelefon före 20 års ålder. De löpte 3,7 gånger ökad risk att drabbas av hjärntumör.
Om risken ökar ytterligare för dem som använt mobiltelefon mer än 2000 timmar har Kjell Hansson Mild inte undersökt.
- Antalet patienter är för få för att dra säkra slutsatser. Men det finns alla skäl i världen att misstänka att ju mer man använder mobiltelefonen, desto större är risken, säger Kjell Hansson Mild.
Särskilt tydlig var tumörrisken på den sida av huvudet där personerna uppgett att de placerat telefonen. Strålningen tränger in några centimeter i huvudet och Kjell Hansson Mild förespråkar därför användning av headset eller så kallad bluetooth. Likaså bör man helt undvika trådlösa inomhustelefoner. De telefonerna kan inte reglera strålningen utan står alltid på högsta nivån.
Studien är utförd i samarbete mellan Arbetslivsinstitutet och Örebro universitet. Den är nyligen publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.