Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny märkning kan rädda hörseln

Dåliga headset kan ge hörselskador. Mest i farozonen är personer som arbetar på callcenter. Men nu kommer TCO Development med en ny kvalitetsmärkning av bra hörlurar.<br />
Publicerad
I dag arbetar cirka 100 000 personer på svenska callcenter, många av dem använder headset under hela arbetsdagen. Samtidigt visar brittisk forskning att dåliga hörlurar kan orsaka allvarliga hörselskador.
- I England finns 700 * påvisade fall där personer som dagligen använder headset i sitt arbete upplever konstiga störningar i sin hörsel. Man har till exempel svårt att höra vem som säger vad i bullriga miljöer, allt blir till en ljudsmet. Forskarna vet ännu inte vad det beror på men ser en koppling till användningen av headset, det här med att använda headset åtta timmar om dagen har vi ju inte gjort under så lång tidsperiod, säger Annika Overödder, utvecklingsansvarig på TCO Development.
Det är ett TCO-ägt företag som arbetar för en bättre arbetsmiljö på kontor och mest är känt för sin kvalitets- och miljömärkning av bildskärmar, datorer och mobiltelefoner. Nu har turen kommit till kontorsheadset.
Kvalitets- och miljömärkningen ställer bland annat krav på ergonomi, miljö, energiförbrukning och strålning. Men mest fokus ligger på hörlurarnas akustik.
- Akustiken är det är det största problemet med dagens headset, konstaterar Annika Overödder.
Det finns headset på den svenska marknaden som saknar skydd mot plötsliga skarpa ljud, så kallade ljudspikar, som beror på till exempel störningar i telesystemet och höga faxtoner. Dessa obehagliga tjut kan orsaka hörselskador eller skador på det centrala nervsystemet.
Men det är inte bara ljudspikar som kan vara farliga, hög volym kan orsaka olika former av hörselskador och headset med enbart en hörlur medför också en risk.
- Att ha ett headset med två hörlurar är att föredra eftersom man skruvar upp volymen mer om man bara hör på ett öra. Men samtidigt beror det lite på vad man jobbar med; en del vill avskärma sig totalt medan andra känner sig väldigt utestängda med två hörlurar.
Vilket headset man föredrar och tycker är mest bekvämt är naturligtvis högst individuellt.
- De som föredrar trådlösa blåtandsheadset är tacksamma för att slippa sladden, det ger bättre rörelsemöjligheter. Samtidigt är många rädda för strålningen och anser att samtalskvaliteten är mer jämn med sladdförsedda headset, säger Annika Overödder.
Det mest optimala vore, enligt henne, om arbetsgivaren kunde erbjuda många olika varianter så att de anställda kan prova sig fram till vilket som passar bäst.
Hur många timmar man kan använda ett headset är individuellt - en del klarar helt enkelt högre belastning än andra. TCO Development rekommenderar personer som arbetar långa pass med hörlurar att ta många korta pauser och försöka få arbetsgivaren att utforma kontorsmiljön så tyst som möjligt. En bullrig kontorsmiljö kan nämligen vara en hörselfara.- Riskerna för hörselskador hänger ihop med ljudnivån i den miljö du vistas i. Är den bullrig skruvar du upp volymen på headsetet för att höra bättre. På callcenter packar man ofta ihop folk och det kan bli upp mot 50 - 60 decibel runtomkring.
- Det finns bra material att sätta upp för att dämpa ljudet, men kunskapen är inte så stor bland arbetsgivarna. Vi skulle vilja inleda ett samarbete med något callcenterföretag för att se hur man kan sänka volymen i rummet och därmed få ner nivån i headsetet.
På TCO Development kan man inte uttala sig om när det första headsetet med deras märkning ser dagens ljus. Innan tillverkarna får börja använda sig av märkningen måste de klara av de krav som finns specificerade för kvalitetsmärkningen.
- Det är svårt att säga om det finns produkter på marknaden i dag som klarar en märkning. Samtidigt är det lite som hönan eller ägget. Det är svårt att ställa krav på tillverkarna om det inte finns någon efterfrågan. Och det är svårt att skapa efterfrågan om hörlurarna inte finns på marknaden, säger Annika Overödder.

* Fotnot: I England arbetar cirka 700000 personer på callcenter med mer än fyra anställda, detta en den enskilt största yrkesgruppen i landet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.