- Det är ju som det är. Direktivet måste ju genomföras. Vi har haft oerhört lite handlingsfrihet när det gäller lösningar, säger regeringens utredare Sten Heckscher.
EU anser att anställningar av papperslösa bidrar till ökad illegal invandring och snedvrider konkurrensen på arbetsmarknaden. Därför ska det bli "avskräckande" kostsamt för dem som anlitar personer utan rätt att vistas här.
Direktivet kräver bland annat att svenska arbetsgivare ska:
- kontrollera att anställda från icke EU/Schengen-länder har arbetstillstånd.
- meddela myndigheterna om vilka tredjelandsmedborgare som anställs.
- betala böter och resan hem för de papperslösa om de upptäcks med papperslös arbetskraft.
Ett flertal organisationer befarar nu att arbetsgivare som är rädda att göra fel drar sig för att anställa personer som kommer från länder utanför EU. Diskrimineringen kan därmed komma att öka.
Även regeringens egen utredning är inne på detta spår och skriver att förslagen "kan ha en negativ inverkan på möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen".
Målen som utredningen hänvisar till är att fler med utländsk bakgrund ska få jobb och effektiv bekämpning av diskriminering.
Flera organisationer menar att Heckschers sanktionsutredning, som förberett införandet av direktivet i svensk lag, inte tillräckligt har balanserat de negativa effekterna av direktivet.
Advokatsamfundet skriver att förslagen innefattar starka drag av indirekt diskriminering. DO skriver att anställbarheten hos en del av dem med utländsk bakgrund kan sjunka. Att Migrationsverket ska samråda med DO om råd och stöd till företagen är inte tillräckligt.
TCO skriver att utrikes födda riskerar att stigmatiseras på den svenska arbetsmarknaden. För att mildra de negativa effekterna anser man att Migrationsverket bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när de arbetar fram sina råd till dem som anställer tredjelandsmedborgare.
Bland de andra kritiska organisationerna finns Svenskt Näringsliv, Saco, LRF och SIOS, samarbetsorganet för etniska organisationer. Saco anser visserligen att utredaren klarat den "svåra och otacksamma uppgiften" väl och föreslagit det minst dåliga sättet att implementera direktivet. Sten Heckscher, som ännu inte läst remissvaren, är inte direkt förvånad över reaktionerna.
- Sverige är med i EU, vissa saker är bra och andra är mindre bra. Sverige var ju inte så entusiastiskt när direktivet antogs heller, säger Sten Heckscher.
Hur stor är risken för att det blir en ökad diskriminering och en sämre integration?
- Man ska väl inte måla fan på väggen. Men visst kan det öka trösklarna för fullt legitima personer som vill in på arbetsmarknaden. Det ska man vara medveten om.
Även om syftet med direktivet är att hejda invandring av papperslösa kan den kommande lagen innebära vissa fördelar för gruppen. Bland annat tydliggör sanktionsutredningen att arbetsrätten även gäller papperslösa, något som gällt även tidigare men som varit otydligt formulerat. Regler om arbetstid, lön och arbetsmiljö gäller även dem som befinner sig här illegalt. En papperslös som hamnar i tvist om lönen med sin arbetsgivare ska dessutom garanteras tre månadslöner enligt kollektivavtal.