Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny lag kan öka diskrimineringen

I sommar skärps straffen för dem som anlitar papperslösa. Lagändringen bygger på EU:s sanktionsdirektiv och riskerar att försämra integrationen. Det menar regeringens egen utredare och en rad remissinstanser.
Rickard Jakbo Publicerad 9 februari 2011, kl 10:19

- Det är ju som det är. Direktivet måste ju genomföras. Vi har haft oerhört lite handlingsfrihet när det gäller lösningar, säger regeringens utredare Sten Heckscher.

EU anser att anställningar av papperslösa bidrar till ökad illegal invandring och snedvrider konkurrensen på arbetsmarknaden. Därför ska det bli "avskräckande" kostsamt för dem som anlitar personer utan rätt att vistas här.

Direktivet kräver bland annat att svenska arbetsgivare ska:

  • kontrollera att anställda från icke EU/Schengen-länder har arbetstillstånd.
  • meddela myndigheterna om vilka tredjelandsmedborgare som anställs.
  • betala böter och resan hem för de papperslösa om de upptäcks med papperslös arbetskraft.

Ett flertal organisationer befarar nu att arbetsgivare som är rädda att göra fel drar sig för att anställa personer som kommer från länder utanför EU. Diskrimineringen kan därmed komma att öka.

Även regeringens egen utredning är inne på detta spår och skriver att förslagen "kan ha en negativ inverkan på möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen".

Målen som utredningen hänvisar till är att fler med utländsk bakgrund ska få jobb och effektiv bekämpning av diskriminering.

Flera organisationer menar att Heckschers sanktionsutredning, som förberett införandet av direktivet i svensk lag, inte tillräckligt har balanserat de negativa effekterna av direktivet. 

Advokatsamfundet skriver att förslagen innefattar starka drag av indirekt diskriminering. DO skriver att anställbarheten hos en del av dem med utländsk bakgrund kan sjunka. Att Migrationsverket ska samråda med DO om råd och stöd till företagen är inte tillräckligt.

TCO skriver att utrikes födda riskerar att stigmatiseras på den svenska arbetsmarknaden. För att mildra de negativa effekterna anser man att Migrationsverket bör samarbeta med arbetsmarknadens parter när de arbetar fram sina råd till dem som anställer tredjelandsmedborgare.

Bland de andra kritiska organisationerna finns Svenskt Näringsliv, Saco, LRF och SIOS, samarbetsorganet för etniska organisationer. Saco anser visserligen att utredaren klarat den "svåra och otacksamma uppgiften" väl och föreslagit det minst dåliga sättet att implementera direktivet. Sten Heckscher, som ännu inte läst remissvaren, är inte direkt förvånad över reaktionerna.

-  Sverige är med i EU, vissa saker är bra och andra är mindre bra. Sverige var ju inte så entusiastiskt när direktivet antogs heller, säger Sten Heckscher.

Hur stor är risken för att det blir en ökad diskriminering och en sämre integration?

- Man ska väl inte måla fan på väggen. Men visst kan det öka trösklarna för fullt legitima personer som vill in på arbetsmarknaden. Det ska man vara medveten om.

Även om syftet med direktivet är att hejda invandring av papperslösa kan den kommande lagen innebära vissa fördelar för gruppen. Bland annat tydliggör sanktionsutredningen att arbetsrätten även gäller papperslösa, något som gällt även tidigare men som varit otydligt formulerat.  Regler om arbetstid, lön och arbetsmiljö gäller även dem som befinner sig här illegalt. En papperslös som hamnar i tvist om lönen med sin arbetsgivare ska dessutom garanteras tre månadslöner enligt kollektivavtal.

Fakta

Papperslösa och lagen
En papperslös är en person som befinner sig i ett land utan dokument som ger personen rätt att vara där, och som avser att stanna i landet. Redan i dag är det olagligt för arbetsgivare att anställa eller anlita personer från denna grupp. Mycket få arbetsgivare har dock straffats för detta. EU vill att straffen blir tydligare och strängare, och senast i juli måste Sverige har infört reglerna.
Här kan du läsa direktivet i sin helhet.
Här finner du Sten Heckschers utredning.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.